Under torsdagen släpptes Lärarförbundet årets skolranking. I den jämförs landets alla 290 kommuner med varandra utifrån 13 kriterier. Lärarförbundet tittar bland annat på hur många utbildade och friska lärare kommunen har men även på löner, högskolebehörighet hos eleverna samt hur många elever som är godkända i alla ämnen. Siffrorna baseras på statistik från SCB, Skolverket och Lärarförbundets egna undersökningar. I år klättrade Katrineholm ett steg till plats 286 och kommunen har de senare åren legat i botten på listan.
– Siffrorna var inte förvånande men man ska komma ihåg att det är en rankning där man jämförs med de övriga kommunerna och hur det går för dem. Vi tycker att kommunen borde på djupet analysera de här sakerna. Vi har väldigt få resultat som ligger i närheten av mitten, sedan är nästan allt under. Det kan inte vara en slump att det är så här, säger Lärarförbundet i Katrineholms ordförande, Bo Sundahl.
Ett av kriterierna Lärarförbundet tar upp är andelen utbildade lärare, där hamnar kommunen på plats 256. Bo Sundahl menar att man måste arbeta med lönerna för att locka till sig utbildade lärare men även få dem att stanna kvar. Han tycker också att kommunen har varit alldeles för dåliga på att analysera löneläget för lärarna.
– Vill vi ha kvalitet och utbildade lärare måste vi betala för det, lärarna måste få en ordentlig lön. Satsningen med 1200 kronor på dem som inte fick lärarlönelyftet var bra, annars hade vi legat ännu sämre till. Men inte ens med den satsningen är vi uppe på mitten i rankningen och då är man inte attraktiv. Analysdelen av lönekostnadsökningar i stora budgeten har varit obefintlig, säger Bo Sundahl.
Bo Sundahl tycker också att mer pengar borde läggas på skolpengen som delas ut för varje elev.
– Den är inte hög och det har vi inte råd med om vi vill ge likvärdig skola. Då måste man prioritera om och låta andra saker i kommunal regi stå tillbaka. För skolan är en kärnverksamhet.