Bygg- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms kommun beslutade den 20 maj 2013 att förbjuda lantbruksföretaget att elda annat avfall än trädgårdsavfall, obehandlat trä och kadaver på anläggningen. Förbudet förenades med ett löpande vite om 5 000 kronor varje gång som otillåten eldning kunde konstateras.
En oanmäld inspektion genomfördes den 13 juli 2017 där man undersökte två nya askhögar på en annan fastighet, som man misstänkte komma från lantbruksföretagets panna. Båda askhögarna innehöll, enligt kommunen, rester av eldat avfall beståendes av bland annat glasbitar, spikar och verktyg. Högarna innehöll även rester av djurben, vilket enligt inspektören tyder på att askan kom från pannan där det eldas djurkadaver, som dock finns på en annan fastighet.
Bygg- och miljönämnden vände sig till mark- och miljödomstolen för att få vitet utdömt. I domstolen blir det dock nej.
Rätten konstaterar att ett vite har straffrättslig karaktär och stränga krav måste därför ställas på utformningen av det beslut som ligger till grund för vitets utdömande från myndighetens sida. Att anföra att det funnits djurben i askresterna och att eldningen därmed skett på den fastighet som omfattas av förbudet lever inte upp till beviskraven och det är därmed inte klarlagt att företaget överträtt föreläggandet, konstaterar rätten, och avslår begäran om utdömande av vite.