Förslaget läggs fram till kommunfullmäktige i en motion signerad Ewa Callhammar, Jesper Ek, Inger Hult och Lars Levin. Det kommer inte som en blixt från klar himmel så här i valtider.
Satsningen som Liberalerna vill göra på lärarassistenter är ett vallöfte som, om det drivs igenom nationellt, ska resultera i 18 000 assistenter 2019–2021. Partiet vill att staten bidrar med halva anställningskostnaden, 3,1 miljarder kronor per år, så att kommunerna kan anställa.
Assistenterna är enligt L ett sätt att komma till bukt med de dåliga skolresultaten. Partiets lokala företrädare skriver i motionen att kommunens skolresultat konsekvent har legat under rikssnittet i 20 år. En orsak till det, menar L, är att lärarna inte har tillräckliga möjligheter att ägna sig åt det centrala i deras uppdrag – att undervisa.
Genom att anställa assistenter på skolorna skulle lärarna kunna avlastas flera administrativa uppgifter, delar av kommunikationen med vårdnadshavare och slippa sådant som att rastvakta och vaka över prov.
Nu i höst startar flera folkhögskolor utbildningar till lärarassistent, ett yrke som inte finns i svensk skollagstiftning. Socialdemokraterna, som å sin sida utlovar statsbidrag till 5 000 assistenter, har flaggat för att en nationell yrkesutbildning till administrativ lärarassistent kan komma att införas.
Hur många lärarassistenter som L-kvartetten vill se i Katrineholm framgår inte av motionen. Liberalernas nationella vallöfte räknar med en assistent per fem legitimerade lärare. Det motsvarar vad Lärarnas riksförbund önskar i grundskolan, utöver en assistent per tio lärare i övriga skolformer.
Enligt ett räkneexempel från lärarfacket, skulle Katrineholms kommunala skolor då få 77 lärarassistenter. Om staten finansierar reformen till hälften, skulle den kosta kommunen drygt 13 miljoner kronor.