Brevet skickades via mejl till kommunstyrelsen i söndags kväll. Det är undertecknat av Katrineholms samkristna råd.
I brevet vädjar de till kommunstyrelsen att inte genomföra något tiggeriförbud eller fösa undan tiggarna till en undanskymd vrå utan ge dem möjlighet att överleva på ett drägligt sätt.
Det var i samband med att kommunen förra veckan meddelande att de rumänska tiggarnas husvagnar måste bort från en privat tomt utanför Katrineholm, som kyrkliga företrädare reagerade.
I brevet skriver de bland annat "Vi som känner dessa utsatta människor vet att det inte handlar om kriminella ligor. De tigger för att kunna bygga upp ett hus i hemlandet så de får tak över huvudet".
Representanter från kyrkan berättar vidare att de varit på plats i Rumänien och sett tiggarnas kamp.
I brevet ifrågasätter de också var solidariteten och människors lika värde tagit vägen. De påtalar också att det finns andra kommuner som samarbetar med kyrkan för att ordna boende för tiggarna och visa humanitet.
Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström svarade på brevet under måndagsförmiddagen.
Han skriver att i den kommunplan som antogs av fullmäktige i januari står det att den lokala ordningsstadgan fullt ut ska använda lagens möjligheter att begränsa eller förbjuda tiggeri. När det gäller husvagnarna hänvisar han till bygg- och miljönämndens beslut som är grundat på rådande lagstiftning.
"Vi kommer givetvis att genomföra demokratiskt fattade beslut. Jag räknar med att ett sådant beslut finns redan under våren 2019", skriver Dahlström.
– Han är iskall, konstaterar Bo Carlsson, ordförande i Agape-församlingen inom Equmeniakyrkan i Katrineholm, efter att han läst svaret.
Bo Carlsson menar att Göran Dahlström struntar i människors enskilda situation.
"Skall Katrineholms kommun blir känd som en varm och vänlig plats att bo på? Eller som de hårda nypornas kommun?" skriver Carlsson tillbaka till Dahlström.
Läs också:Opposition och Dahlström (S) i konflikt om husvagnsbeslut