En enkät till kulturskolorna från Kulturrådets nationella Kulturskolecentrum visar att sju av tio kulturskolor vill utveckla arbetet med att möta nya målgrupper. Samma undersökning visar att en stor del av kulturskolorna också behöver mer kunskap om barn och familjer som lever i olika typer av utsatthet. Kulturskolecentrum betalar årligen ut runt 100 miljoner kronor i stöd till kommunernas musik- och kulturskolor för att så många barn som möjligt ska kunna delta i verksamheten. Från kommande årsskifte finns en ny förordning för kulturskolebidraget, som särskilt trycker på vikten av att hitta till nya målgrupper och nå barn med funktionsnedsättningar samt unga som bor i glesbygd eller i områden med socioekonomiska utmaningar.
Samtidigt har Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet gjort en studie som visar att föräldrars utbildningsnivå och kulturintresse betyder mycket för barnens engagemang i kulturskolans frivilliga verksamhet. Med andra ord skiljer sig inte strukturerna i kulturskolan från hur det ser ut i vanliga skolan.
– Barn med välutbildade och kulturutövande föräldrar är överrepresenterade i kulturskolan, säger doktoranden Cecilia Jeppsson i ett pressmeddelande.
2413 elever i årskurs 6 har svarat på en enkät som bland annat visar att två av tre barn med åtminstone en förälder som utövar musik fortsätter på kulturskolan efter mellanstadiet.
På Kulturskolan i Katrineholm finns sedan länge en stor medvetenhet om behovet av att nå fler grupper, även om det lokalt inte finns någon statistik om hur stor andel utlandsfödda barn som får undervisning. Enligt chefen Lennart Ejeby har det dock kunnat märkas en betydande ökning av barn med utländsk bakgrund på kulturskolan de senaste åren.
– Att nå nya målgrupper är vårt största fokus sedan ett par år tillbaka, säger han.
Ett skäl till att landets kulturskolor inte når alla kan vara att det kostar att ta lektioner. I Katrineholm är kostnaden för en ämneskurs 600 kronor per termin.
– Jag är ingen vän av höga avgifter. Statsbidraget kan, om det ligger över rikssnittet, användas till att sänka avgiften. Men vi ligger strax under rikssnittet, säger Lennart Ejeby.
Samtidigt är kurserna en i raden av arbetsformer.
– Vi har massor av verksamhet som riktar sig direkt till hela skolklasser, förskoleklasser och fritidsverksamheten. Vi är med på Lyckliga gatorna och på en massa olika håll.
Den öppna kulturskolan på lördagar, då det ordnas verksamhet för alla som vill komma, är ett exempel på strävan att nå ut vid sidan av den ordinarie kursundervisningen. Ett annat är den levande julkalendern som just nu spelas på Stortorget på söndagarna. Dessutom samordnar Kulturskolan Skapande skola där elever i hela grundskolan får möta och jobba tillsammans med professionella kulturarbetare.
– Och vi åker ut till skolorna med vår buss som har musikutrustning. Vi är på skolgårdar, kommer ut i skolklasser och besöker förskoleklasser och eleverna i årskurs 2 kommer till oss på fredagarna för att bekanta sig med vad man kan göra hos oss.
Kulturskolan i Katrineholm har också anställt en musiklärare från Syrien. Dock finns mer att göra.
– Just nu pratar vi om att försöka starta en öppnare kursverksamhet för äldre förskolebarn, där man inte väljer vad man vill göra. Om barnen får prova på mycket tror vi att vi kan väcka intresset hos fler. Vi vill också prata ihop oss med någon eller några skolor och göra en större satsning på just dem, säger Lennart Ejeby som också lyfter fram vikten av att lyssna på de lite större ungdomarna vars önskemål inte alltid fångas upp lika lätt som de mindre barnens.