För fyrtiofem år sedan, 1972, blev somaliska det officiella skriftspråket i Somalia. Det inhemska språket hade existerat under en längre tid, men fram till dess användes mycket arabiska i landet och under den tidigare kolonialtiden kunde även engelska och italienska användas.
‒Vi är glada att den dåvarande presidenten tog beslutet att det skulle vara somaliska som gällde. Vi är stolta över vårt språk och därför är detta ett tillfälle som firas av somalier runt om i världen, säger Fathia Gahair, modersmålslärare och studievägledare, som även fungerade som tolk under lördagens program.
När Fathia Gahair beskriver det östafrikanska språket gör hon det med ord som rikt och mångfacetterat. Exempelvis verb kan bytas ut i en utsträckning som inte går att göra på svenska, enligt henne. Somaliska läses för övrigt på samma sätt som svenskan, med ett latinskt alfabet, men däremot skiljer uttalen sig åt och somaliska kan låta ungefär som arabiska. Fathia Gahair favoritord på modersmål är:
‒Jacayl. Det betyder kärlek.
Sittplatserna i salen på Ängeln tog snabbt slut och vissa fick helt enkelt uppehålla sig utanför lokalen när kulturfetsligheterna påbörjades. Besökarna kunde tillsammans se på en somalisk dansuppvisning, uppleva Elisabet Ask sjunga sånger på somaliska och bevittna utställningar av diverse inhemska kulturföremål som fanns utplacerade. Matåtgången var rejäl, då deltagarna lagat och tagit med sig somaliska specialiteter.
‒Vi är många som har hjälpts åt med maten. Godast enligt mig är sambuus, degknyten med kött i, säger Canab Farah, en av kockarna.
I firandet ingick dessutom presentationen av den nya somaliska tidningen "Wargeyska Codka-Katrineholm", som betyder "tidningsrösten från Katrineholm". Katrineholms-Kuriren har tidigare skrivit om planerna på en nystartad månadstidning. Genom idogt arbete från några katrineholmare, varav vissa jobbat som journalister i Somalia tidigare, och med stöd från Studiefrämjandet, är det första numret nu klart.
‒Det här är en chans för somalier i Sverige att läsa nyheter och annat innehåll på sitt eget språk, och för att de ska vara uppdaterade på vad som händer i samhället, säger Hassan Mohamed Hagi, en av eldsjälarna bakom tidningen, tillika ordförande för Aqab & codka-föreningen.