Tillhör du dem som gärna skänker en gåva till ideella ändamål? Vill du se gåvan fördubblad?
I Sverige testamenteras årligen stora belopp till ideella ändamål som forskning och till museiverksamhet, liksom till ideella föreningar som till exempel kyrkor, idrottsföreningar och hjälporganisationer. Dessa gåvor skulle bli långt större om det vore möjligt att få ge redan medan man lever och få göra skatteavdrag för gåvan. I dag har alla länder runt omkring oss i Europa gjort det möjligt för enskilda och företag att på något sätt göra avdrag för gåvor och sponsring. Kristdemokraterna har drivit kravet på möjligheten att göra avdrag för ideella gåvor sedan 1960-talet - utan resultat hittills. Men med Kristdemokraterna och alliansregeringen kan äntligen avdrag för ideella gåvor bli en verklighet efter valet.
I Norge infördes för flera år sedan en avdragsrätt för gåvor på sammanlagt 6- 000 norska kronor under ett år, som sedan höjdes till 12- 000 kronor. När den norska regeringen fördubblade avdragsrätten på detta sätt, innebar det en 30-procentig ökning av givandet till exempelvis cancerforskning och sociala stödinsatser för utsatta grupper. I exempelvis Tyskland och Estland får avdrag göras för gåvor upp till fem procent av bruttoinkomsten. I Storbritannien finns inget tak eller golv för hur mycket man kan göra avdrag för.
Nu är alltså frågan om avdragsrätt färdigutredd, genom att alliansregeringens utredare Hases Per Sjöholm presenterat en modell för Sverige som kan öka gåvogivandet till den ideella sektorn med cirka 800 miljoner kronor per år. Alla allianspartierna står nu ense med Kristdemokraterna att införa avdragsrätt för ideella gåvor efter valet.
Den modell som Sjöholm i sin utredning föreslår innebär att en privatperson kan få en skattereduktion på max 7- 000 kronor per år, och att företag kan få skatten sänkt med max 35- 000 kronor i samband med gåvor till ideella organisationer. Precis som avdraget för hushållsnära tjänster, jobbskatteavdraget och rot-avdraget är de samhällsekonomiska goda effekterna av reformen betydligt större än statens kostnader för reformen.
En annan viktig aspekt handlar om arbetsmarknaden. Den ideella sektorn är en del av samhället som har en unik möjlighet att bistå dem som står utanför arbetsmarknaden. Tillsammans med andra reformer skapar avdragsrätten fler möjligheter till arbete inom föreningsliv och den ideella sektorn. Samtidigt bidrar reformen till att fler kan anställas inom andra delar av arbetsmarknaden, exempelvis inom forskarvärlden, eftersom också den föreslås omfattas av reformen.
Även idrottsrörelsen, där 95 procent av arbetet görs på ideell basis, bör finnas med som en del av reformen. Avdragsrätten ska naturligtvis också gälla för gåvor till exempelvis kultur och trossamfund, liksom för forskning.
Om alliansregeringen får makten till hösten kommer Sverige som sista land i Europa äntligen att införa en reform där forskning och den ideella sektorn stärks genom att givandet från privatpersoner och företag uppmuntras.
Tuve Skånberg
riksdagsledamot (KD) 1991-2006, kandiderar till riksdagen i valet 19 september