– Alla bolagen ligger på 0,5 procent i borgensavgift, stämmer det eller bryter vi mot lagstiftningen, undrade Magnus Erixon (L) i talarstolen.
Kaj Johansson (V) bemötte frågan:
– Om jag förstått det rätt, så är avsikten att man inte ska fatta ett beslut för alla bolag, utan ett beslut för varje bolag. Däremot ska nivån inte spela någon roll.
– Jag uppfattar det som att varje procentsats ska räknas fram. Finns det en sådan beräkning, replikerade Magnus Erixon (L).
Anders Berglöv (S), ordförande i kommunstyrelsen, tog då över frågan och sade att nog ingen kan besvara den frågan, men att han trodde de gjort likadant tidigare utan problem. En ajournering begärdes och efter pausen återtog Anders Berglöv (S) talarstolen.
– Vi har fått uppgifter om att detta handlar om en ny lagstiftning och mycket riktigt ska man ha beräkningsgrunder i det här.
Denna nya lagstiftning som Anders Berglöv hänvisar till trädde i kraft för 7 år sedan, år 2011. Det gäller lagen om allmännyttiga bostadsbolag och här står att kommunala bostadsbolag ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Något som i sin tur innebär att kommunala bostadsbolag inte får ha en fördel som kommunägt på den konkurrerande marknaden.
En borgensavgift ska grunda sig på bolagets fördelar gentemot den övriga marknaden. Detta eftersom den låga räntan som kommunala bolag annars har blir att betrakta som ett olagligt statsstöd enligt lagen om allmännyttiga bolag som kom 2011 vad gäller bostadsbolag. Men även enligt EU-lagstiftningen vad gäller statligt stöd för övriga kommunala bolag.
Dagen efter kommunfullmäktige ringer tidningen upp Anders Berglöv (S).
– Vi måste förstås ta upp detta till en förnyad behandling. Det vi tittar på nu är om det enbart gäller kommunala bostadsbolag eller om det omfattar alla kommunala bolag. Jag hade ingen detaljkännedom om detta innan och det kan ju vara så att man haft de här övervägandena tidigare men att vi inte blivit uppdaterade på dem. Så det var bra att det togs upp, säger han.
Svaret på frågan om de marknadsmässiga borgensavgifterna ska fastställas utifrån varje enskilt kommunalt bolag och inte enbart för bostadsbolagen, får vi av juristen Per Henningsson på förbundet Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Kravet på att ta ut en marknadsmässig borgensavgift träffar ju alla de kommunala bolag som är att betraktas som ekonomiska verksamheter när det kommer till EU-lagstiftningen. Annars riskerar man att ge ett otillåtet statsstöd, säger han.
Den marknadsmässiga borgensavgiften kan se olika ut utifrån de olika kommunala bolagen och på vilken marknad de konkurrerar på. Om ett kommunalt bolag betalat en för låg borgenavgift kan de bli tvungna att betala mellanskillnaden.
– Ska man vara helt säker på att man inte ger ett otillåtet statsstöd så måste man ju kolla utifrån varje enskilt bolag, säger Per Henningsson.
Enligt Anders Berglöv (S) så har ingen beräkning gjorts innan procentsatsen presenterades i går.
– Vi har haft en schablonmässig procentsats på 0,5 procent i flera år. Vi håller på att titta på det nu och det kan vara så att vi har gjort fel och då får vi åtgärda felen, säger han.