Kommunen vill ha dialog med grannar

Ett nytt bostadskomplex ska byggas på Djulögatan där brandstationen står. Länsstyrelsen och Sörmlands museum framför skarp kritik. Kommunens planarkitekt Jonathan Faijersson svarar på frågor kring byggplanerna.

Jonatan Faijersson är planarkitekt på Katrineholms kommun. Han besvarar frågor kring nytt bostadskomplex.

Jonatan Faijersson är planarkitekt på Katrineholms kommun. Han besvarar frågor kring nytt bostadskomplex.

Foto:

Övrigt2018-08-09 05:00

Sörmlands museum kritiserar att kommunen vill riva brandstationen. Enligt riksintressen ses all bebyggelse i och runtom kvarteret Abborren som viktig kulturhistorisk miljö. Sörmlands museum menar att brandstationen bör stå kvar och istället byggas om till flerbostadshus.

KK har under semestertider haft svårt att nå ansvariga tjänstemän. Men Jonatan Faijersson, planarkitekt hos kommunen har svarat på frågor. Han betonar dock att han inte varit inblandad i handläggningen av ärendet.

Hur tänker kommunen kring att riva hus i ett kulturmärkt område?

– Vi har gjort en avvägning mellan områdets kulturvärde och kommunens behov av att bygga nya bostäder, säger Jonathan Faijersson.

Länsstyrelsen har kritiserat att risken för potentiellt giftiga ämnen i marken runt brandstationen inte har undersökt ordentligt. Inte heller avrinning av skadliga ämnen ner mot sjön Näsnaren har analyserats.

– Vi behöver göra en kompletterande markmiljöundersökning och ta fram en plan för hur området eventuellt behöver saneras, sa planarkitekt Sara Eresund vid samhällsbyggnadsförvaltningen till KK tidigare under sommaren. Annars är risken stor att länsstyrelsen stoppar planerna.

Boverket rekommenderar att stora förändringar i kvartersbebyggelse ska inledas med att kommunen för en medborgardialog. Det är ett demokratiskt sätt att inkludera medborgare i allmänhet och närboende i synnerhet.

Runt brandstationen finns flera flerfamiljshus med hyreslägenheter.

Hur har ni informerat grannarna till brandstationen om era planer?

– Vi har satt in en kungörelse i tidningen i samband med samråd och granskning. Vi har också information på vår hemsida och information på våra och bibliotekets anslagstavlor, säger Jonatan Faijersson.

Finns det inte en risk att folk missar en annons i tidningen?

– Kommunen är inte skyldig att annonsera men vi har gjort det ändå. Vi vill ge boende i kvarteret en chans att yttra sig i frågan, säger Jonatan Faijersson.

Samråd med större organisationer har genomförts men ingen medborgardialog som riktar sig till de boende. Gårdagens KK rapporterade om grannar som fått reda på byggplanerna av en slump och som överklagar beslutet. För tio år sedan när de själva ville bygga ett litet gårdshus fick de dessutom stränga förhållningsregler.

Vad tänker du om det?

– Jag kan förstå att det för enskilda invånare inte är roligt alls. Deras enskilda bygglov vet jag inget om. Men ett bygglov och en ändrad detaljplan är helt olika saker, säger Jonathan Faijersson.

Beslut om ändring av detaljplanen och bygglov till det nya bostadskomplexet tas i augusti eller september.

Så här tas beslut om att ändra ett kvarter

Med en detaljplan reglerar kommunen hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut.

Innan bygglov godkänns för byggande som innebär stora förändringar måste en ny detaljplan upprättas och godkännas.

En detaljplan kan exempelvis reglera hur stora eller höga hus får vara eller hur långt det får vara mellan hus och tomtgräns.

Boverket rekommenderar medborgardialog, dvs att medborgarna släpps in i ett tidigt skede innan den formella planprocessen börjar.

(Källa: Boverket)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om