Två ärenden på vård- och omsorgsnämndens senaste sammanträde den 8 mars handlar om ett assistansärende där kommunen misstänker att både utförare och brukare har agerat felaktigt.
I en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, framgår det att en kvinna har haft drygt 20 timmar assistanshjälp per vecka sedan november 2015. Behovet har bland annat innefattat hjälp med mat och personlig hygien, och var enligt kommunens beslut utspritt över dagen.
Utföraren, ett rikstäckande assistansföretag med hundratals anställda, ska dock inte ha följt beslutet eftersom den utförda assistansen har skett på sammanhållna tider, till exempel mellan klockan 17 och 21 på kvällen. Kommunen skriver också att man har stött på assistenten vid en tidpunkt som denne rapporterat att hen har arbetat hos brukaren.
Företaget hävdar att de har kommit överens med brukaren om tiderna, och att anhöriga sköter behoven under övrig tid på dagen. Detta ska dock alltså strida mot kommunens beslut.
Samtidigt har vård- och omsorgsförvaltningen polisanmält brukaren och dennes tidigare god man för bidragsbrott, och dragit in beslutet om beviljad personlig assistans.
Enligt kommunen ska brukaren ha utgett sig för att ha en mer omfattande funktionsnedsättning än vad hon faktiskt har. Anhöriga ska även ha styrkt brukarens uppgifter.
Vem har egentligen gjort fel här, bolaget eller brukaren?
‒Båda har gjort fel, om det är som vi misstänker att en person har uppgett sig vara mer funktionsnedsatt än vad som är fallet. Företaget har också brustit i sin redovisning och har inte säkerställt att brukaren fått sina insatser, säger Eva Hersler, avdelningschef på myndighets- och specialistavdelningen.
Ulrica Truedsson (S), nämndens ordförande, kommenterar ärendet så här:
‒Bidragsfusk är allvarligt, det kan på sikt påverka förtroendet för välfärdssystemet. Det är nu polisens sak att utreda om det ligger ett brott bakom.