Kriminalvården arbetar på många olika sätt för att försöka få narkotikafria anstalter. Övervakad urinprovsanalys är den i dag mest använda metoden för droganalys. Men kriminalvården har efterlyst flera metoder delvis för att övervakade urinprovsanalyser har upplevts som integritetskränkande både för urinprovslämnaren och övervakaren. Därför har man testat en ny metod, med en så kallad biosensor. Med hjälp av svett från den som ska kontrolleras, kan en apparat upptäcka om man använt narkotika eller om det finns narkotika i rummet. Men apparaten har inte fungerat riktigt lika bra som narkotikahunden. Det visar jämförande tester som har gjorts med narkotikahund på Hällbyanstalten.
– Hundens näsa är ändå den skarpaste. Biosensorn kan användas som en komplementär metod, säger Birgitta Göransson, kriminalvårdsdirektör och projektansvarig.
I utvärderingen från Hällbyanstalten konstaterar man att biosensorn inte är ett dåligt hjälpmedel, utan att den visat sig vara mycket användbar vid kontroll av postförsändelser, gods, fordon och rum till exempel. Därför har apparaten en framtid inom kriminalvården. Men den kommer aldrig att kunna ersätta narkotikahundarna som faktiskt letar upp narkotikan.
”Den narkotikahund som medverkat i vår fältstudie har uppvisat en jämnare och högre kvalitet överlag och framförallt på området personsök” skriver projektledaren på Hällbyanstalten.
Kriminalvården har nu skickat sin utvärdering av de olika metoderna för droganalys till socialdepartementet och nu ska studien fortsätta på ytterligare några anstalter i landet.