Hon var född och uppväxt i Katrineholm, dotter till Helga och Gustav Ohlsson. I sin tidiga ungdom var hon med i Unga Örnar vilket gav henne många fina minnen. Närheten till AIK-plan och brodern Ebbes idrottande grundlade tidigt hennes sportintresse. Hon levde sig med liv och lust in i varje idrottshändelse oavsett om hon följde den direkt eller på TV.
Våren 1954 träffade hon sin blivande make Torsten som just börjat plugga på KTS. Kerstin Schönfeldt arbetade då som sömmerska på Strands konfektion. 1957 stod bröllopet. 1960 flyttade familjen tillbaka till Katrineholm efter att under några år ha varit bosatt på olika orter i Västerbotten i anslutning till Torstens arbetsplatser.
Makarna har fått uppleva glädjen av tre döttrar, sju barnbarn och tre barnbarnsbarn. Kerstin Schönfeldt var mycket barnkär och en stor djurvän. Hennes kokkonst gjorde henne populär hos alla som fått njuta av hennes anrättningar, oavsett om det gällde mat eller bakverk. Hon fick ofta höra tillropet ”Hej Mormor” från barnbarnens vänner även när hon träffade dem ensamma på stan.
Kerstin tog väl hand om sin sjukliga mor och vann stor tillgivenhet och blev som en dotter, och en ”ensamhetsventil”, för ensamstående mostrar och för moderns väninnor långt efter sin mammas död. Trots många egna hälsoproblem var det oftast omsorg om familjen som fanns i hennes tankar och hon kände tacksamhet över ett rikt liv. Efter en svår hjärtoperation 1993 kände hon inte längre någon rädsla för döden, för som hon sa, jag har ju redan varit där.
Kerstin Schönfelt dog omgiven av sina kära. Närmast anhöriga är maken Torsten samt barn, barnbarn och barnbarnsbarn.