– Kvinnorna byggde också städerna, men i tysthet, inleder kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström när han välkomnar fram Kerstin Ekman.
I vit kavaj och med kvällssolen i håret berättar Kerstin Ekman om barndomens lokstallar och hur hon som liten flicka sprang här och hjälpte sina föräldrar.
– Ni måste förstå att det är fantastiskt och vidunderligt för mig att vara på denna plats igen, säger Kerstin Ekman. Hennes mor var a-lotta och familjen hade inackorderade polska flyktingar.
– Kriget var en mycket, mycket mörk tid. Vi var så glada här i stan när kriget tog slut. Nu har den här platsen blivit till något fint när kvinnorna hyllas med musik, teater och ord, säger Kerstin Ekman.