Sångaren Erik Hassle har på kort tid tagit både Sverige och England med storm med sin sångröst och sin låt Hurtful. I dagarna har han släppt sitt debutalbum Hassle (recenseras på dagens kultursida i Katrineholms-Kuriren), en debut som fått både stor uppmärksamhet och lovord i pressen.
Erik Hassle som fyller 21 år nu på onsdag den 26 augusti, har redan en lysande karriär som popsångare, och den kan bara växa. Han lanseras just nu stort i England – sedan väntar världen får man förmoda. Detta är givetvis fantastiskt för Erik Hassle själv, men även för oss i västra Sörmland.
Erik Hassle kommer från Bie utanför Katrineholm. I faktarutor till tidningsartiklar, på nätets Wikipedia, i intervjuer och presentationer får man veta detta: Erik Hassle är från Katrineholm. Han inledde sin musikaliska bana i Katrineholms kulturskola och gick i Katrineholms musikklasser, utbildningar som tillsammans med Hassles talang och sångröst gav honom en plats på musikgymnasiet Rytmus i Stockholm, där han sedan kom i kontakt med låtskrivarna och producenterna som han samarbetar med i dag.
$1
Erik Hassles framgångar innebär inte bara bra marknadsförning av Katrineholm utåt. Det ger också katrineholmarna, och kanske främst Katrineholms ungdomar, något att vara stolta över. Idolen Erik Hassle, killen med popvärldens just nu hippaste frisyr och hetaste röst är från samma stad som de, har gått i samma skolor som de. Uppväxten i Bie och Katrineholm gav Erik Hassle möjlighet att utveckla sin begåvning – kanske kan det ingjuta också mod, inspiration och tillförsikt i flera unga från Katrineholm.
Äldre generationers framgångsrika katrineholmare på kulturområdet, som exempelvis författarna Kerstin Ekman, Ragnar Thoursie och Carin Gerhardsen, musikerna Sulo, Anders Lindström, Carl Pontén och Martin Sturfält, må ursäkta.
Just nu är det Hassle som är hetast, och han verkar också inom den genre, popmusiken, som har den bredaste publiken. Han är dock inte ensam. Sopranen Elin Rombo är ett annat exempel på en ung katrineholmare som har en karriär som går rakt upp. Snart har hon premiär i en av huvudrollerna som Leila i Folkoperans uppsättning av Pärlfiskarna av Georges Bizet. I fjol sjöng om rollen som den unga Batseba på Stockholmsoperan, och fick översvallande recensioner. I oktober ska hon sjunga Brahms requiem med Chicagos symfoniorkester, och tidigare i år utsågs hon till Birgit Nilsson stipendiat. Operapubliken älskar henne redan. Snart kommer alla att göra det. Att hon är från Katrineholm gör hon ingen hemlighet av – hon är dessutom utsedd till Katrineholms ambassadör 2009. Och fler unga talanger från Katrineholm trampar i kulisserna.
Katrineholm har en lång tradition som musikstad, med en av landets allra äldsta kommunala musikskolor/kulturskolor, ända sedan i början av 1980-talet har kommunen bidragit till att det funnits replokaler för rock- och popband. På senare år har man skapat musikklasser inom grundskolan och utvecklat det estetiska programmet på Duveholmsgymnasiet. Kulturskolan har breddat sin verksamhet till att omfatta dans, bild och teater vid sina av musiken, och ungdomarna har haft ett eget kulturhus i Gamla Palladium där det funnits en scen att stå på.
$1
Allt detta har bidragit till det kreativa klimatet som där stjärnor som Erik Hassle och Elin Rombo har kunnat växa. Men i besparingstider är verksamheter som dessa knappast heliga. Det pågår en debatt om att kommuner slösar pengar på kultur- och fritidsverksamhet. Den debatten behöver nyanseras. Självklart ska inte fattiga småkommuner bygga stora arenor för konserter eller idrottsevenemang, medan skolor och äldreboenden förfaller och skär ner på personal.
Kultur och nöje är ofta billigt, och skänker stor glädje till både utövare och publik. Ibland betalar kulturen tillbaka med råge – tänk vad Kent har betytt för Eskilstuna, vad Gyllene Tider och Per Gessle för Halmstad. Redan nu har Erik Hassle betydelse för Katrineholmsungdomen.
$1
Därför måste kommunen fortsätta att satsa på kulturskolan, det estetiska programmet och Katrineholms musikklasser, man måste bidra med replokaler och scener, och stödja bra arrangemang som inte bär sig själva ekonomiskt även i dåliga tider.
$1