Överlag ökar intresset för yrkesinriktade program bland eleverna i Katrineholm, medan färre vill gå mer allmänna teoretiska program.
– Eleverna vill ha ett jobb, och efter en del yrkesprogram får man arbete direkt efter utbildningen, säger Birgitta Larsson, verksamhetschef på Bildningsförvaltningen.
Men konsekvensen för Katrineholms kommun blir stor. Bara i höst måste kommunen betala 2,4 miljoner kronor i interkommunal ersättning till andra kommuner som tar emot Katrineholmsungdomarna. Dessutom förlorar kommunen lika mycket på grund av att färre ungdomar söker sig till gymnasieskolorna i Katrineholm.
De mest populära programmen i Katrineholm – el, industri och omvårdad – blev fulla fort. Det innebär att en hel del elever även söker sin el- eller vårdutbildning utanför kommunen.
Samtidigt minskar intresset för de teoretiska programmen med samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig inriktning. Och av de elever som har ett teoretiskt intresse sökte sig 15 i höst till friskolor i andra kommuner.
Vad beror då ungdomarnas gymnasieval på?
– Det har vi inte analyserat exakt, men jag tror att det går mycket mode i vad ungdomarna väljer, de påverkas av tv och reklam, just nu är det inne att vara stylist exempelvis.