Syskonkärlek. Ett dubbelbottnat ord som rymmer både band och bråk.
För en kommande artikelserie vill jag gärna komma i kontakt med er som har syskon. Ring mig på telefon 0150-728 47 eller mejla till rosel.jern@kkuriren.se
Vad gör syskonrollen med oss? En del menar att den styr över våra liv.
En typisk storasyster eller storebror tar ansvar, styr och ställer, även i vuxen ålder. Den yngsta i familjen blir bortskämd och är van att andra ordnar. Mellanbarnet kan bli lite bortglömt och känna sig osett. Våra barnroller följer lätt med in i vuxenlivet.
Vad som händer i kärleksrelationer där olika typer av syskon möts har det också skrivits om. Kanske finns förklaringar att hämta till att ingen tar ansvar, eller att båda gör det.
Hur är det att ha bara bröder? Eller bara systrar? Slogs ni som barn? Hur har ni det nu?
När föräldrarna går bort inser många att det är dags att ompröva sitt förhållande till syskonen, om man har några. När den förenande punkten försvinner kan det bli väldigt oklart om man kommer att träffas i fortsättningen eller inte.
Nästa prövning kan vara arvsfördelningen. Då om inte förr är det läge för goda relationer.
Vare sig ni, kära läsare, är 15 år eller över 90 undrar vi: Har ni glädje av varandra som syskon? Har ni haft det jobbigt i era relationer? Vad gör ni när ni har kul ihop? Har syskonrollen påverkat er?
För en kommande artikelserie vill jag gärna komma i kontakt med er som har syskon! Hör av er till mig! Att ni gör det betyder inte att ni poff, pang hamnar i tidningen. Ring eller mejla, så kan vi prata om saken! Vi människor tycker om att läsa om andra människor. Ofta känner vi igen oss.
Själv har jag en bror som är åtta år äldre och två yngre halvbröder som jag inte är uppvuxen tillsammans med, men som jag träffar ibland. De känns inte riktigt som syskon men värdefullt att de finns. Vi har samma pappa, så det finns mycket att prata om.
Jag har bara bröder. Ibland undrar jag hur det vore att ha en syster. Jag tror det vore roligt. Mina tre jämgamla väninnor som jag känt sedan unga år betyder mycket för mig. Särskilt Eva som jag känt sedan femårsåldern. En människa som vet vem jag är och hur min familj var. Jag har följt hennes liv. Okomplicerat, roligt och nära.
Ring mig på 0150-728 47 eller mejla till rosel.jern@kkuriren.se