Karin Wihlborg ägde och drev Solviks vårdhem för utvecklingsstörda barn i Valla under tre decennier. Efter sin pensionering fick hon tid att utveckla sitt stora intresse för att måla. Hon var en erkänd konstnär, medlem i KRO, Konstnärernas Riksorganisation, och FSK, Föreningen Svenska Konstnärinnor. Karin Wihlborg blev ett återkommande namn i de lokala konstnärskretsarna, och var så in i det sista. Hon deltog senast i Kikk:s julutställning 2009 i Konstmagasinet i Katrineholm.
Karin Wihlborg föddes på Hörningsholm på Mörkö. Hon växte upp i Jönköping där hon gick i flickskola, och senare i Stockholm där hon gick på en skola nära Strandvägen och närbelägna Nordiska museet. Hon hade lärare som var uppmuntrande och själva var intresserade av teckning och målning, ett intresse som Karin Wihlborg hade ända från barndomen.
Hon utbildade sig dock till sjuksköterska och kom till Sörmland 1953, 40 år gammal. Solviks vårdhem, som vid den tiden var tämligen nedgånget, var i behov av en driftig föreståndare. Karin Wihlborg gick in för arbetet med liv och lust, och hade ett stort engagemang för barnen. Hon drev Solvik till början av 80-talet.
När hennes yrkesverksamma tid var över ägnade hon sig åt sitt främsta intresse, att måla. Hon åkte på många kurser och vistelser för att måla tillsammans med andra, bland annat på Axel Munthes San Michele på Capri där författare, konstnärer och musiker kan få vistas en tid.
- Det var väldigt roligt att vara där. Man kom till varandra, allt var väldigt enkelt, berättade Karin Wihlborg i en intervju i Katrineholms-Kuriren 2004.
Karin Wihlborg målade i både olja, akvarell, gouache och akryl, och gjorde även på senare år collageakvarell. Hon ville gärna fånga rörelse i det hon gjorde. Eftersom hon fick ett långt liv och hade kraft nog att utveckla sitt intresse kom hon att göra två karriärer, och fick 30 år med konsten.
På frågan vad hennes konstnärskap betydde för Karin Wihlborg själv svarar dottern Charlotte Wihlborg:
- Självklart betydde det oerhört mycket. Hon har tecknat och målat sedan hon var liten. Det var det som höll henne igång, höll henne vid liv, inspirerade henne, och att prata med sina konstnärskolleger och följa med i konstlivet över huvud taget.
- Annars så var hon allmänintresserad, av allt. Hon tyckte om att följa med i dagspolitiken och ekonomin, och i sport och idrott. Hon följde med i det som hände i Katrineholm, och hon läste tidningar, in i det sista, utom de sista dagarna.
Karin Wihlborg var fortfarande bosatt i villan på Bondegatan. Hon avled i tisdags efter några dagar på sjukhus.
Närmast anhöriga är sonen Thomas med familj, och döttrarna Ingela och Charlotte.