Det var bara någon månad sedan Jonas Strömberg disputerade och knöt ihop säcken efter fem och ett halvt års forskande vid sidan av läkaryrket.
– Jag är otroligt stolt att jag rott det i land, säger Jonas Strömberg när tidningen träffar honom innan hans nattpass på Mälarsjukhusets akutmottagning.
Strömberg är en av omkring 100 medarbetare inom hälso- och sjukvården i Sörmland som fått anslag av landstingets egna forskningscentrum, FOU, för att studera ett område. Det har inneburit att han kunnat ägna var fjärde vecka helt åt forskningen, med full lön.
– Det är en fantastisk möjlighet att få forska som läkare. Det är stimulerande, och bra för kliniken, eftersom man får tid till eftertanke om hur man på bästa sätt kan behandla sina patienter, säger han.
Det Jonas Strömberg har tittat på är vad följderna kan bli när en patient ges blodförtunnande medel efter en gallstensoperation. Varje år genomgår omkring 13000 patienter i Sverige en gallstensoperation och i ungefär 30 procent av fallen ges blodförtunnande för att minska risken för blodpropp efter operationen. Men det finns risker med detta, enligt Strömbergs forskning.
– Blodförtunnande läkemedel (trombosprofylax) i samband med kirurgisk borttagning av gallblåsan ökar risken för blödning i samband med operationen och skall bara ges till patienter som har benägenhet att utveckla blodpropp, säger Strömberg som menar att patienter getts blodförtunnande lite slentrianmässigt.
– Vi har tänkt att vi ger blodförtunnande så vi slipper blodproppar, utan att egentligen tänka på att det kan ge andra komplikationer. Och det är inte helt ofarligt.
En viktig del i forskningsresultaten är att det är vanligare med blödningar än med blodproppar. En patient på 50 får blödningar medan en på 400 får blodpropp efter att de tagit bort gallblåsan.
De patienter som löper störst risk för att få blodpropp efter en gallstensoperation, enligt Strömberg, är personer som är över 50 år, de som tidigare har haft en propp, har en inflammerad gallblåsa eller den som har genomgått en öppen operation i stället för titthålsoperation. I övrigt bör läkare vara mer restriktiva med att ge blodförtunnande.
Jonas Strömberg hoppas att hans forskning ska leda till att färre ges blodförtunnande i onödan. Han hoppas också att hans vetenskapliga kompetens ska tas till vara på och att han i framtiden får möjlighet att handleda forskningsprojekt inom landstinget.
Att öka den vetenskapliga kompetensen är enligt Strömberg inte bara utvecklande för medarbetaren själv utan även för vården.
– Om fler inom läkarkåren forskar leder det till att fler får en högre utbildningsgrad och då kommer även kvalitén inom vården att bli högre, säger Jonas Strömberg.