Superhjältegenren är stadd i förnyelse. Det är inte längre bara vita muskulösa män som får rädda världen. Och folk älskar det. Det sista året har biografsalongerna fyllts av publik som vill se Wonderwoman och Black Panther bekämpa ondska. Marvels universum rymmer ju som bekant fler hjältar som faller utanför normen. Netflix har de senaste åren gjort tv-serier om bland andra Lukas Cage, svart och superstark vigilant i Harlem, Daredevil, blind advokat i Hell´s Kitchen och Jessica Jones, ung superstark privatdetektiv i New York med grava alkoholproblem och sjaviga kläder.
Nyligen släppte Netflix andra säsongen av "Jessica Jones", och den här gången är Jessica (spelas av Krysten Ritter) betydligt roligare. Kanske för att hon slipper bli kontrollerad av Kilgrave (som spelas av den karismatiska David Tennant och som Jessica Jones dödar i första säsongen), men troligen mest för att den här säsongen i stort sett bara har kvinnliga huvudkaraktärer som dessutom är riktig färgstarka.
Nu får vi veta lite mer om Jessicas Jones uppväxt och hur hon blir adopterad av familjen Walker och därmed syster och bästa vän med radiokändisen Trish Walker (Rachael Taylor).
Snart dyker också upp en kvinna ur Jessicas förflutna upp, vars mentala hälsa är lika dålig som hennes kropp är stark. Men det är Trish Walker som lyfter den här säsongen. Hon går från välordnad radiokändis och god syster/vän till manipulativ missbrukare med tveksam agenda, på resan dumpar hon drömpojkvännen och står upp mot sin ambitiösa mamma.
Lägg därtill Matrix-stjärnan Carrie Ann Moss som hänsynslös advokat och en rejäl cliffhanger i slutet - nu ser jag fram emot ännu än säsong.