I- dag firar internationella kvinnodagen 100 år. Ett sekel är en lång tid, men det känns frustrerande. Det känns ibland som att vi står och stampar i jämställdhetsfrågan i samhället. Vi bedriver projekt, vi har eldsjälar och i stort sett alla tycker att det är en viktig fråga, men – vad händer?
Mycket har faktiskt hänt;
* 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs
* 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur. lic. och teologi)
* 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting
* 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock
* 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet
* 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds
* 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet
* 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal
* 1994 Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet
* 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster
* 2004 Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet
Trots detta finns det fortfarande så mycket kvar att göra både i samhället, arbetslivet och hos oss alla, i våra liv.
Det är i våra vardagliga handlingar som jämställdhet skapas. Där beslut fattas, där resurser fördelas och där normer formas – där formas jämställdhet eller återskapas ojämställdhet.
Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Grunden för förändring är förståelsen för och kunskapen om att vi har ett problem. Varför ska vi annars förändra något?
Vi är fostrade i könsmaktsordningen, det vill säga principerna om könens isärhållande och om mäns överordning och kvinnors underordning. Vi är det omedvetet och systemet omöjliggör i- dag strukturellt fria val utifrån alla människors och personers lika värde. För att nå ett jämställt samhälle måste vi se dessa strukturer - vi måste arbeta med oss själva och våra värderingar och förutfattade meningar.
Jag tror att steg ett är att vi måste förstå att könsmaktsordningen råder och lära oss att se dess verkningar. Sedan måste vi använda den kunskapen när vi relaterar till vår omgivning och när vi handlar. Detta måste göras på ett respektfullt och öppet sätt.
Könsmaktordningen bryts inte genom att män kokar kaffe och kvinnor tvättar bilen. Den bryts när vi ser att vi fritt väljer hur vi handlar. Först när vi sett det är vi fria, fria att fatta beslut som formar våra liv och ansvara för dem på ett medvetet sätt.
I Katrineholms kommun har vi jämställdhetsintegrerat vårt nya styrsystem. Målet är att alla, oavsett kön, ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i mötet med kommunen. Det innebär jämställdhet nu är en del av det sätt som kommunen styrs på, exempelvis genom planering och uppföljning. Som en utgångspunkt för detta har vi slagit fast att Katrineholms kommun, liksom övriga samhället, fortfarande styrs av en manlig norm vilket får konsekvenser för jämställdheten. Vi arbetar medvetet med att påverka och bidra till en förändring som på sikt kan bryta denna norm.
I år firar Internationella kvinnodagen 100 år. Det uppmärksammas bland annat på Kulturhuset Ängeln tillsammans med engagerade föreningar och organisationer.
Hoppas att vi väljer att se ojämställdheten med början i- dag - om hundra år kommer vår nuvarande blindhet att förbluffa.
Mattias Jansson
kommunchef i Katrineholms kommun