Nej, det är inte så att jag tänker flytta, utan det är mina grannar. Det är inte heller att de flyttar som oroar mig, utan vad vi får i stället?
Vi har haft det bra under ett par decennier men nu kan det bli slut på det, eller inte. Man vet vad man har men inte vad man får. Kommer de att festa? Skrika och gapa? Låta bli att klippa gräset? De kanske kommer att klaga när jag spelar hög musik eller kör vedkapen. Kommer de att reta sig på allt jag gör eller på röken från grillen eller pannan? Hemska tanke! Våra numera före detta grannar har varit tålmodiga och hjälpsamma, tack för det.
Men det kan ju bli riktigt bra också, med barn som leker och fyller luften med glädjefyllda skratt och rop. Med lite tur är de lite yngre och kan skrämma liv i en på ålderns höst. Ja, den tiden närmar sig snabbt när vi kommer att tillhöra de äldre i byn. Spännande kommer det i alla fall att bli med nya grannar.
Tack för den granntid som var Roffe och Ulla och välkomna ni nya, vilka ni än är.