Mötet inleddes med allmänhetens frågor. Ärendet om ändringar i styrdokument maxtaxan och avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet fick Kjell Clasborn att äntra talarstolen. Som lokal ordförande i FUB (Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) gav han bakläxa till underlaget. Enligt honom blir konsekvensen efter ändringen att personer med utvecklingsstörning kommer att få söka socialbidrag efter att hyran är betald för att leva ett liv med goda levnadsvillkor.
– Tycker fullmäktiges partier verkligen att personer med utvecklingsstörning som bor i bostad med särskild service enligt LSS och/eller deras gode män ska behöva stå med mössan i hand och söka försörjningsstöd hos socialförvaltningen varje månad i hela sitt vuxna liv? frågade han ledamöterna.
Clasborn efterlyste även ett kommunalt bostadstillägg då det statliga tillägget inte ger tillräckligt skydd.
Vård- och omsorgsnämndens ordförande Ulrica Truedsson (S) hänvisade till likställighetsprincipen i sitt svar.
– Vi anser inte att medborgare i kommunen ska behandlas olika. Har man låg inkomst får man söka extra bostadstillägg. Om vi ska införa kommunalt bostadstillägg är en senare fråga.
I april gavs förvaltningen i uppdrag av voms-nämnden att utreda hyressättningen för grupp-/servicebostäder. Detta berodde dels på att förvaltningen fått signaler om att hyrorna för grupp- och servicebostäder ansågs oskäliga, dels för att det framkommit att en tjänsteman beviljat en form av bidrag utan lagstöd.
Då ärendet nåddes på dagordningen blev det livlig debatt. Ledamöter från fem partier yrkade återremiss och slutligen enades såväl majoritet som opposition om att underlaget var för otydligt.
– Det är ett stycke i texten där man blandar russin och päron, konstaterade Ulrica Truedsson (S).
Därmed fattades beslut om återremiss för att avvakta utredningen och genomföra en konsekvensanalys.
Även Ewa Callhammars (L) interpellation om investeringskostnader i Katrineholms kommun gav upphov till het debatt. Enligt interpellationen innebär investeringarna ökade driftskostnader på 184 miljoner kronor.
– Mellan 2018 och 2020 hamnar våra fastighetsinvesteringar på en dryg miljard och vi lägger 128 miljoner på vägar, rondeller och gupp. Under samma period lägger vi 19 miljoner på förskolor. Vi har tuffa år framför oss och hur har ni tänkt lösa det här? Hur mycket höjer ni skatten? frågade bland annat Callhammar.
Lars Härnström (M) tillbakavisade kritiken, men medgav att kommunen har växtvärk och det är problem att få till tillräckligt med förskolor. Han sade att inflyttning är viktig för att slippa en skattehöjning.
– Den 9 september är det val och det är lite förmätet att kräva att jag och Göran Dahlström ska förklara hur vi ska lösa det här.
Callhammar replikerade med att jämföra med hushållsekonomi.
– Köper du ett hus förutsätts du kunna betala räntan. Lite ekonomiskt sinne borde man ha om man ansvarar för andras pengar. Våra kommunala fastigheter är belånade upp till taknocken.
Lars Härnström konstaterade att alla måste ta ansvar.
– Vi ska givetvis inte spendera mer än vi kan hantera, men jag är inte orolig. Det som är fattat beslut om är jag till 100 procent beredd att ta ansvar för.
Fredrik Olovsson (S) i sin tur påtalade att frågan om hur man ska klara de demografiska förändringarna är stor i hela Sverige.
– Vi sitter alla i samma båt och Katrineholm har goda förutsättningar.
Joha Frondelius (KD) i sin tur ifrågasatte varför dörren är så stängd för privata aktörer inom förskola och äldreomsorg.
– Man vill ha stabilitet och framtidstro, men stora beslut som den planerade storskolan kräver grundligare information, sade han.