När Diana Gimling var fyra år utsattes hon för ett sexuellt övergrepp hemma på det egna badrumsgolvet.
‒Jag trodde att han skulle döda mig, säger hon.
För Diana Gimling blev övergreppen så småningom någonting som var "lika normalt som att äta middag".
‒Han sa att det var mitt fel och jag trodde honom.
Under lördagen besökte Diana Gimling Katrineholm för att prata om barn och ungas utsatthet i trasiga familjer. Många kom till Kulturhuset Ängeln för att lyssna på henne.
Diana Gimling studerar till socionom, arbetar som volontär och driver projektet "Vi finns också. I projektet får den som överlevt ett trauma eller som upplevt social utsatthet under uppväxten göra sin röst hörd och ges en möjlighet att läka tillsammans med andra.
‒Man pratar om oss. Inte med oss. Det vill jag ändra på, säger hon.
‒Det är så många barn som inte berättar. Jag berättade, flera gånger, för BUP, för skolan. När jag var nio år sa jag att jag ville flytta därifrån men de sa att jag var för liten för att bestämma det själv. Vecka efter vecka fick jag sitta inför förövaren och berätta. Sedan skickade de hem mig med honom.
Inför lördagens föreläsning i Katrineholm ställde hon frågan "vad vill du att andra ska förstå" till andra överlevare på Instagram.
Många har svarat att det är viktigt att se även de tysta barnen.
En överlevare berättar att hon lärde sig hemma att inte synas, inte märkas, bli en del av tapeten, för att undvika bråk.
Diana Gimling uppmanade också åhörarna att våga fråga.
‒Det finns en bild av att barn aldrig vill separera från sina föräldrar. Men många barn vill därifrån. Min högsta dröm var att bli familjehemsplacerad, säger hon.
Hon berättade också att hon brukade säga att det var bråk hemma men att ordet bråk faktiskt kan betyda olika saker.
‒Bråk för mig innebar våld, övergrepp och misshandel. Jag hade ingen aning om att det inte var så för alla. Så våga fråga igen.
I dag är Diana Gimling fri, som hon själv uttrycker det. Hon mår bra och har fått hjälp att bearbeta sina erfarenheter.
‒Det finns alltid, alltid, alltid hopp. Och det går att leva ett bra liv trots en trasig uppväxt.