När man första gången ser en tävling i cykeltrial är det första man blir varse hur noga de förbereder sig inför varje moment i tävlingen.
De tävlande går och klättrar runt i den kommande banan och mäter vinklar och avstånd mellan stenblock. De kollar var de skulle kunna sätta ner en fot för att tjäna tid och slippa straffpoäng i en passage.
För den oinvigde verkar det praktiskt taget omöjligt att överhuvudtaget kunna tänka sig att det skulle kunna gå att cykla just där.
Sedan drar de iväg och då blir man på riktigt imponerad. Från stillastående hoppar de rakt upp i luften, landar med bakhjulet på en vass sten.
Och blir stående!
Sedan snurrar de runt på den minimala anläggningsytan och tar sikte på nästa omöjliga landningsplats två meter längre ned.
Så pågår sektionen i ungefär två minuter och aldrig ska de vidröra marken med sina fötter. En minuspoäng om du sätter ner en fot och fem minuspoäng om bägge fötterna rör marken.
Hur gick det då för de lokala förmågorna?
Jo i konkurrens med en amerikan, tre lettländare, 13 finländare och en dansk var konkurrensen stenhård. Men i elitklassen kom Tobias Hult fyra och sjua.
- Jag är ganska nöjd, det har gått bra på i stort sett alla banor, det var bara på en sektion som jag klantade till det lite, säger Tobias.
Placeringsmässigt gick det bäst för 14-årige Viktor Fredriksson och ett år äldre Viktor Hedin i A-klassen. De kom etta och tvåa på söndagen. På lördagen var det omvända placeringar.
På lördagen körde Gustav Frisk i B-klassen helt prickfritt, vilket är en strålande prestation och på söndagen blev det bara två minuspoäng. Naturligtvis vann han B-klassen och i samma klass blev Erik Hult trea.