– Man måste vara lite konstnärlig och kunna se från den platta plåten till färdig produkt, förklarar Evelina Berglund en av utmaningarna med plåtslagaryrket.
– Men det är inte tungt, utan är mer teknik, säger hon och menar att det inte finns något hinder för tjejer att satsa på plåtslageri.
Hon kommer från Karlshamn, går lärlingsutbildning till plåtslagare och har då ett antal kursveckor på branschens skola, PVF Teknikcentrum, i Katrineholm. Därför står hon nu vid ett av arbetsborden i utbildningslokalen på Köpmangatan, där även en av uttagningstävlingarna till SM i plåtslageri pågår. Nästa år hoppas hon vara en av deltagarna – och helst ta hem titeln.
– Det vore kul om en tjej vann. Han som vann förra årets SM jobbar på firman där jag är lärling, säger hon.
Bland de ungefär 300 elever som passerar PVF i Katrineholm varje år brukar ungefär tre vara kvinnor. Att kvinnor är så underrepresenterade i yrket anser inte läraren Niklas Angelöf är motiverat.
– Branschen jobbar för att värva fler kvinnor. Plåtslagare är ett yrke som både tjejer och killar klarar, säger han och pekar på att det handlar om att ha intresse, vilja vara ute i alla väder, tåla vissa höjder och ha en problemlösningsförmåga.
– Man har fördel av att vara lite schackspelare och tänka framåt, säger han.
SM-uttagningstävlingen går ut på att en lackerad, förzinkad stålplåt omformas till en låda för verktyg. De åtta deltagarna i Katrineholm ska under sex timmar skissa, snippsa, falsa och bocka och på så vis ge prov på att de behärskar en byggnadsplåtslagares vardag.
– Det är lite pilligt. Det gäller att vara noggrann. Man får avdrag för märken och felmått. Det är lite jobbigt att jobba under press, säger Alexander Ahlqvist från gotländska Rute, som utbildar sig i Katrineholm.
Slutresultatet kommer att besiktas av domare och 16 februari står det klart vilka sex, av totalt 113 deltagare, som gått vidare till final.
– Kommer någon av skolans elever till final är det en fjäder i hatten och i år kan vi nog ha en chans, säger Niklas Angelöf.
PVF Katrineholm har gott anseende. När branschskolor startar till hösten har utbildningsupplägget här fått stå modell: det innebär att gymnasieelever går en del av sin utbildning på en branschskola (som PVF) till ett yrke där efterfrågan på arbetskraft är stor.
– Det är som en blåkopia av vår skola, säger Niklas Angelöf och förklarar att PVF i Katrineholm länge fungerat så och tar emot elever från hela landet som går just plåtkurserna här.