Anette Eriksson bor på LSS-boendet i nybyggda kvarteret Hästen. Hyran på hennes förra boende var 4 200 kronor i månaden, men Anette behövde mer tillgång till personal och därför gick flytten till Hästen.
– Boendet här är perfekt, det finns inget att klaga på. Men hur ska Anette ha råd? undrar hennes pappa Sune Eriksson.
Här är hyran 7 095 kronor i månaden för 42 kvadratmeter. Anettes pension är 7 225 kronor i månaden.
– Det är inte klokt helt enkelt, säger Sune Eriksson.
Det är inte klokt helt enkelt
Sune Eriksson
I Katrineholm gäller att alla invånare ska betala marknadsmässig hyra. De som inte har råd med hyran får söka bostadstillägg hos Försäkringskassan. Bostadstillägget är max 5 220 kronor i månaden för en ensamstående. Dock finns möjligheten att beviljas särskilt bostadstillägg, men det handlar ofta om mindre summor och betalas sällan ut.
– De flesta hyresgäster på våra LSS-boenden söker bostadstillägg, berättar Susanna Kullman, tillförordnad förvaltningschef på vård- och omsorgsförvaltningen.
Förvaltningen utreder just nu hyressättningen i kommunens grupp- och servicebostäder, på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden.
– Vi tittar på hyrorna i alla kommunens LSS-bostäder, säger Susanna Kullman om utredningen som förväntas vara klar i höst.
Kjell Clasborn är oroad över hur de allt dyrare hyrorna ska påverka funktionsnedsatta.
– När hyrorna når en sådan nivå som på Hästen, vad händer då? undrar han.
Han är ordförande för Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) i Katrineholm-Flen-Vingåker. Han har träffat flera anhöriga som också är bekymrade.
– En funktionshindrad kan inte påverka sina inkomster. När hyrorna blir så höga att bostadstillägget inte räcker, då blir de hänvisade till att söka försörjningsstöd, säger han.
Försörjningsstöd är tänkt som en tillfällig lösning, och inget man ska söka varje månad året runt.
– Att söka försörjningsstöd blir ytterligare en börda på de goda männen, som ofta är föräldrar eller syskon, säger Kjell Clasborn.
En funktionshindrad kan inte påverka sina inkomster
Kjell Clasborn
Kjell Clasborn påpekar att det finns andra alternativ till marknadsmässig hyra, exempelvis att kommunen tar ut hyra på LSS-boenden utifrån vad som uppfattas som rimligt med tanke på de boendes inkomster. Andra kommuner har även ett kommunalt bostadsbidrag, som exempelvis funktionshindrade kan få vid sidan av det statliga bostadstillägget.
– Vi föreslår ett kommunalt bostadstillägg som kompenserar för bristerna i det statliga, säger Kjell Clasborn.
Förslaget har han framfört på allmänhetens frågestund i vård- och omsorgsnämnden, och nu senast på kommunfullmäktige.
Katrineholms kommun hade ett kommunalt bostadsbidrag tidigare, men tog bort det för ungefär tio år sedan. Eskilstuna är en av kommunerna som har kommunalt bostadsbidrag.
– Vi har infört det på grund av att hyrorna i nybyggnationer blir så extremt höga och det statliga bidraget har stått still väldigt länge, säger Anders Karlsson, områdeschef LSS Eskilstuna.
Susanna Kullman kan inte sia om utredningen leder till någon förändring i hyressättningen.
– Det är för tidigt att svara på, säger hon.
Hon menar att det i dagsläget inte är något stort problem att brukare inom LSS-området söker försörjningsstöd. Det vanligaste är att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen och habiliteringsersättningen med det statliga bostadstillägget täcker hyror och levnadskostnader.
– De högre hyrorna i nybyggen som Hästen gör utredningen mer aktuell, men Hästen är inte orsaken till utredningen, den behövde göras, säger hon.
Anette Eriksson får varken statligt bostadstillägg eller försörjningsstöd. Anledningen är att hon äger en sommarstuga.
– Jag har vänt mig till olika instanser inom kommunen och alla sa att sommarstugan inte ska påverka bidraget, säger Sune Eriksson.
Han är besviken över att beskedet han har fått är felaktigt, och att det är svårt att få tydlig information.
– Jag känner mig lurad, säger han.