— Det känns lite dubbelt. Det är inspirerande att ta över A-laget, men samtidigt känns det som att jag sviker juniorlaget och jag är inte en sån som sviker människor. Men styrelsen har velat ha mig som tränare och det är klart att jag ställer upp.
Vad blir största skillnaden mellan ditt och Leif Grönvalls tränarskap?
— Inget ont om Leffe, han är en jättebra kille och tränare. Men vi ser kanske fotboll lite annorlunda. Jag gillar den tyska fotbollen med disciplin och lagspel.
Du har tidigare uttryckt att spelarna har varit dåligt tränade, blir det hårdkörning nu när ni sätter igång?
— Ja, vi kommer att köra hårt, men förhoppningsvis på ett roligt sätt som bygger laget före jaget. Det blir boxning, simning, innebandy under november och december.
Du har precis kommit hem från Serbien, var det semester eller en fotbollsresa?
— Det var Södermanlands fotbollförbund som ordnade den här resan till Belgrad och vi har tittat på matchen mellan Röda Stjärnan och Partisan.
Vad har du inspirerats av mest på träningarna?
— De har oerhört skickliga instruktörer. Idel gamla storspelare, så det är hög klass på träningarna. Ungdomarna är oerhört disciplinerade och har fantastiskt tillslag och teknik.
Vad tyckte du annars om Serbien som land?
— Jag blev bedrövad över att se hur fattigt det var. Vi är bortskämda och de spelar med bollar som vi inte skulle ge våra hundar. Det är en enorm skillnad mot Kroatien, här går folk och letar i soptunnorna, det var gripande att se fattigdomen. Därför så förstår jag hur angelägna serberna är att försöka komma ifrån sitt land och satsa på en karriär som proffs i ett annat europeiskt land.