Förtroendet för dagspressen i Sverige ökar. Det visar den färska förtroendemätning som Mediaakademien gjort varje år i 20 år. 31 procent av de svarande säger att de har ganska eller mycket stort förtroende för dagspressen och siffran pekar uppåt. Sedan förra årets mätning är ökningen sju procentenheter. Det är positivt för alla oss som verkar inom dagspress. Vi jobbar hårt för att visa att vi står upp för en schysst journalistik som följer de pressetiska regler som vi kommit överens om. Vi försöker hela tiden visa att vi är en part som vill ge en bred bild av samhället, skapa utrymme för många röster och ge en plattform för den som vill vara med och påverka. Siffrorna i den nya förtroendeundersökningen kan vara ett tecken på att våra förklaringar hörs och att våra kampanjer för god journalistik ger verkan. Jag hoppas att du inte missade läsa med ett källkritiskt öga och våga ta ställning.
Vilka samhällsparter är det då som svenska folket har högst förtroende för? I Medieakademiens förtroendebarometer 2017 toppar Systembolaget på 70 procent, följt av universitet och högskolor på 65 procent.
Bland medier har svenska folket högst förtroende för Sveriges Radio, 64 procent, även om siffran sjunkit. Förra året låg den på 70 procent. Kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet hamnar i botten när förtroendet för media listas, liksom Facebook, alla med siffror runt 10 procent.
När vi tittar noggrannare på siffrorna för lokaltidningen hamnar också vi på listan över de som har störst förtroende i samhället. 42 procent svarar att förtroendet för oss är ganska eller mycket stort. Det är högre än förtroendet för till exempel kungahuset (41 procent), högre än förtroendet för kommunen där man bor (35 procent) och mer än tre gånger så stort som förtroendet för Arbetsförmedlingen (13 procent) – även om vår siffra sjunkit sedan sist.
Enligt undersökningen har även förtroendet för sjukvården, polisen, Svenska kyrkan och storföretagen sjunkit, medan förtroendet för dagspressen som helhet istället alltså ökat.
I Katrineholms-Kurirens spridningsområde väljer vartannat hushåll att prenumerera på papperstidningen och ännu fler att läsa den digitalt. Det visar att vi har ett viktigt förtroendekapital att förvalta och att vi sannolikt ändå lyckas ganska bra. Men vi jobbar hela tiden på att förbättra oss och ett nytt inslag på vår hemsida, kuriren.se, är att tydligare definiera vad som är vad inom journalistiken. Vad är en insändare? Vad är en debattartikel? Och vad skiljer en nyhetstext från en krönika? Det här blir allt viktigare då fler och fler läser vårt innehåll digitalt och saknar den kunskap om lokaltidningen som vi tidigare kunde ta för given.
Ökad kunskap om lokaltidningen behövs kanske särskilt hos unga (16-29 år), mer digitala läsare, eftersom siffror visar att vi här tappar i förtroende. Kanske kan vår kunskapskampanj innebära att förtroendet ökar.