Det internationella forskningsprojektet som genomförs av Världshälsoorganisationen (WHO) vart fjärde år och har genomförts i Sverige sedan 1985, visar att självrapporterade somatiska och psykiska besvär som huvudvärk, sömnsvårigheter och nedstämdhet har ökat bland 13- och 15-åringarna i Sverige under de senaste 30 åren. Enligt studien är besvären vanligare bland de som tillbringar mycket tid framför datorn eller tv:n, samt bland de som känner sig stressade över skolarbetet.
Katarina Gustafson, folkhälsoplanerare på Landstinget Sörmland, menar att man har konstaterat en liknande utveckling i länet. Undersökningen Liv & hälsa ung, som genomförts på länsnivå sedan 2004, visar en nedgående utveckling hos tonåringarna i Sörmland. Även om 82 procent av pojkarna och 66 procent av flickorna i årskurs nio anger att de mår bra eller mycket bra, så har andelen minskat markant under de senaste åren.
– Det vi ser i Sörmland ser vi i hela Sverige. 2014 började resultaten tyda på en negativ trend som bara blir värre. 2017 var andelen som mådde bra eller mycket bra den lägsta som har rapporterats.
Katarina Gustafson tror att sociala medier är en av faktorerna som bidrar till att unga mår sämre, men den ökade pressen i skolan har också betydelse.
– Sociala medier är en ny företeelse som gör att allt blir så mycket större och värre än förr, det har sina för- och nackdelar. Prestationspressen i skolorna som har ökat under de senaste åren går också hand i hand med den negativa utvecklingen.
På Järvenskolan Södra i Katrineholm använder eleverna inte mobiltelefon under lektionstid. Men de flesta ungdomarna som KK pratar med medger att de är beroende av sina telefoner. Det absolut populäraste verkar vara applikationen Snapchat. Instagram, som är en applikation för bilder, är också omtyckt. Det är viktigt att få många likes.
– Man känner sig dissad och inte lika populär om folk inte gillar det man lägger upp. Då kan man gå runt och tänka på varför de inte gillade det man laddade upp, säger Hiba Abdi i årskurs nio.
Klasskamraten Wilma Hoffstedt håller med.
– Jag kollar hur många likes jag får och blir såklart glad om det är många. Det händer ju också att folk får fula kommentarer och hot, men det har jag aldrig fått.
14-åringen Abdirahman Abukar tror inte att det är bra att använda sig av sociala medier, men erkänner samtidigt att han själv är beroende. Klasskamraten Jananka Hassan känner likadant.
– Hela livet blir telefonen, man träffar inte varandra, utan pratar i stället över Snapchat, säger Jananka Hassan.
Det kan vara lätt att missförstå varandra över sociala medier och skriva sådant man kanske inte menar. Några av ungdomarna berättar att de har fått otrevliga kommentarer några gånger. Trots det kan flera av dem inte tänka sig att vara utan sociala medier eller internet.
– Jag skulle tappa dagar på Snapchat, jag skulle inte klara det, säger Jananka Hassan.
Skolstressen däremot, upplever de inte som lika påfrestande, även om de känner av den.
– I bland känner man att man måste tävla med varandra i betyg, det är bra för att man pluggar mer men det är jobbigt också, säger Jananka Hassan.
– Jag känner inte den pressen, men ibland känns det som att vi får för mycket läxor, säger Benjamin Mattsson.
Sedan de första indikatorerna från Liv & hälsa ung kom 2014, har man arbetat med att utveckla åtgärder för att vända på utvecklingen av psykisk ohälsa bland unga i länet. Men siffrorna från 2017 tyder på att det krävs mer.
– Ungdomsmottagningarna i länet har börjat med samtalsmottagningar som ett forum där ungdomar kan komma och prata med en vuxen. Det är inte så lätt att sätta fingret på det, men man tar ett steg i taget och arbetar vidare, säger Katarina Gustafson.