– Många som jag möter är rädda för att göra fel. Men det enda felet man kan göra är att inte göra något alls, säger Harald Lindén.
Varje dag får i snitt 20 personer i Sverige hjärtstopp. För varje minut som går, utan att någon ger HLR, minskar chansen för överlevnad med tio procent, enligt landstingets HLR-ansvarige.
– Snittiden för ambulansen i Sörmland är omkring tio minuter. Då förstår man hur viktigt det är att någon kan påbörja HLR på en gång.
Svenskarna anses vara bland de bästa när det gäller HLR men Harald Lindéns uppfattning är att för många väljer att inte ingripa.
Han berättar om en gång när han som privatperson befann sig på stan i Eskilstuna när en person föll ihop.
– Det var folk som tittade åt andra hållet i stället för att springa fram. Även om man inte kan HLR bör man springa fram. Man kanske kan larma 112 medan någon annan utför HLR:
Hur gick det för personen?
– Det var inget hjärtstopp som tur var, utan ett anfall så jag behövde bara hjälpa personen genom det.
Vart femte år ger svenska HLR-rådet ut nya riktlinjer för hjärt- och lungräddning. Sedan oktober förra året är det 30 kompressioner och två inblåsningar som gäller för en vuxen person med hjärtstopp.
I 90 procent av fallen bryts ett revben
Harald Lindén
Syftet med kompressionerna är att pumpa runt syret som redan finns i kroppen så att det når hjärnan. Inblåsningarna ska tillföra nytt syre när det befintliga i kroppen tar slut.
– Det behövs inte så mycket luft. Varje inblåsning ska ta en sekund ungefär, säger han och tillägger att det är viktigt att inte lägga för mycket tid på inblåsningarna om man är osäker.
– Max tio sekunder sedan går du tillbaka till kompressionerna. För så fort du slutar pumpa sjunker blodtrycket och därmed också syret till hjärnan.
Många som saknar HLR-utbildning tror att det kan vara farligt att utföra kompressioner på en person med hjärtstopp. Men enligt Harald Lindén gör det mer skada att inte försöka.
– I 90 procent av fallen bryts ett revben. Jag tycker att det är viktigt att tala om det. För en naturlig reaktion när man knäcker någons revben är att man känner obehag och vill sluta.
Harald Lindén talar utifrån sina egna erfarenheter. Första gången han utförde HLR knäckte han ett revben på personen han hjälpte och eftersom ingen hade varnat honom slutade han tvärt och backade undan.
– Som tur var sa personen bakom mig åt mig att fortsätta, berättar Harald Lindén och tillägger:
– Jag har ju aldrig varit med om att någon som överlevt ett hjärtstopp kommer tillbaka och skäller på mig för att jag bröt ett revben.
Arbetet med att öka HLR-kunskapen inom landstinget pågår hela tiden, enligt Harald Lindén. Vårdpersonalen får ny utbildning årligen och just nu pågår även ett arbete med att införa så kallad SMS-livräddning.
Funktionen används i Stockholm redan i dag och handlar om att personer ute i samhället som gått en HLR-utbildning ska kunna hjälpa till och höja beredskapen.
När larmcentralen får in ett samtal om ett hjärtstopp kan personalen med en särskild teknik se om det finns någon livräddare i närheten och i så fall, via en app, larma denne till adressen. Landstingspolitikerna har redan sagt ja till det här men än är det för tidigt att säga när det blir verklighet. Men Harald Lindén är positiv.
– Man har sett att chansen för att överleva ökar rejält eftersom SMS-livräddaren är på plats snabbare än ambulansen. I Sörmland som har mycket glesbygd skulle detta betyda jättemycket.