Ett av morden i Bo Svernströms debutroman "Offrens offer" hade först placerats i familjens sommartorp i Julita. Men så blev det inte i slutänden, och tur är väl det.
– Jag ville inte ha likmaskar på mitt vardagsrumsgolv, säger hustrun Erika Svernström bestämt – och skrattar.
Vad som är fiktion och inte i familjens liv råder dock ingen tvekan om. Båda vuxna skriver spänning, men det skrämmande finns i författarnas huvuden och datorer. I verkligheten är sommarlivet i Julita rena Bullerbyn.
Familjen Svernström bor i Stockholm men har haft torpet sedan 17-åriga dottern Mira var nyfödd. Barnatrion börjar växa upp och även om det ibland gnisslas över resan till landet, bort från kompisarna, blir det ett bestämt "nej" från samtliga på frågan om familjen ska lämna sitt sommarboende.
Inte bara torplivet är en tradition för barnen. Det är också förmiddagarnas trygga knatter från föräldrarnas laptops på trädgårdsbordet. Semesterveckorna har sett likadana ut länge: på förmiddagarna skriver både Bo och Erika Svernström på sina respektive bokprojekt, på eftermiddagarna blir det bad eller någon annan aktivitet med familjen. Skrivtiden blir sammanhängande, till skillnad från de stunder som går att stjäla sig till i vardagen övriga året.
– På semestern får man tid att pussla ihop en story. Det funkar inte att få ett flöde i karaktärerna om man har ett annat jobb, säger Erika Svernström.
Både hon och maken är journalister och som många andra i yrket har de länge närt varsin författardröm. Många skrivprojekt och hårt slit har gett resultat.
Erika Svernström har påbörjat en vuxenroman och lägger samtidigt sista handen vid den tredje barnboken i serien om Surtanten Birgitta. Spänningsromanen "Det övergivna barnhemmet" från 2016, för lite större barn, utspelar sig i närheten av Julita gård och många platser känns igen. Serien har fått en fortsättning i "Det sjunde rummet", och en tredje del är på gång.
– Jag började skriva serien i ren provokation, säger Erika Svernström.
Sonen Loke gick i femman och hade inget intresse av att läsa böcker. Det slutade med att hans mamma skrev en spännande bok till honom, och till alla andra som inte riktigt hittat lästråden. Sonen engagerade sig i historien och kan fortfarande komma med tankar och idéer, berättar Erika Svernström.
Precis som hustrun gräver Bo Svernström där han står i sitt författarskap. Delar av debutromanen "Offrens offer" som kom i mars utspelar sig i trakterna kring Julita samt Forsby kalkbrott. Förutom alla år med sommartorpet har han varit lägerledare i Fiskeboda, så trakterna känner han till väl.
Att det skulle bli en kriminalroman var självklart för Bo Svernström. Det är helt enkelt hans genre. Han har samlat tidningsklipp om gruvliga mord i många år och flera av karaktärerna, men inte storyn, är delvis hämtade från verkligheten.
– Det är en otroligt brutal bok, med en bärande grundidé om grovt kriminella som får igen med samma mynt.
För hans del väntar ett halvår som skiljer sig från den vanliga vardagen. Romanen har gått så bra att den och nästa bok redan har sålts in i åtta länder.
– Plötsligt händer det, säger författaren, som tack vare framgången ska vara tjänstledig i ett halvår för att skriva.
– Det blir en fristående uppföljning, där en del av poliskaraktärerna återkommer, säger han.
Som journalist- och författarkolleger har paret Svernström stor förståelse för när den andre går in i "skrivbubblan". Tanken finns där dock på att så småningom gå in i en gemensam bubbla – och skriva något i spänningsgenren.