Vid den brusande Aspån vid gården Fågelsta nära Julita fanns kvinnliga medborgarskolan. Här ordnades kurser i medborgarskap från sommaren 1922, regelbundna vår-, sommar- och höstkurser ordnades här mellan 1925 och 1954.
Nu öppnar utställningen om medborgarskolan i magasinet Rosenhane för säsongen och håller öppet på helgerna under sommaren.
Elisabet Tamm, fröken Tamm på Fågelsta, ägde marken och byggnaderna och var trots sin högreståndsbakgrund en radikal person med moderna idéer. Hon tog tillsammans med Kerstin Hesselgren, som var den första kvinnan i riksdagen, läkaren Ada Nilsson, Honorine Hermelin och författarinnan Elin Wägner initiativ till medborgarskolan när Sveriges kvinnor fått rösträtt 1921.
- Gubbarna trodde att "åh, vad bra. Nu får vi fler röster", när kvinnorna fick rösträtt. Men Kerstin Hesselgren såg att det inte fungerade, berättar konstnären Clara Waller, vars farmor var syster till fröken Tamm.
Tanken med kvinnliga medborgarskolan var att kvinnor från alla klasser och samhällspositioner skulle lära sig att tala, argumentera och ta plats, för att rätt kunna utnyttja sin rösträtt.
Rollspel användes som ett hjälpmedel, slopandet av tidens krångliga titelanvändning likaså. Alla var jämlika, från herrgårdsfruarna till torparhustrur. Ett fiktivt samhälle, "Kom te måtta", växte fram. Där hade kursdeltagarna olika roller och fick ibland försvara åsikter de inte alls hade, bara för att lära sig retorik och argumentation.
Inkvarteringen för kursdeltagarna var spartansk.
- De bodde i vindskupor och röda stugor, överallt där det fanns plats. Några bodde här i magasinet utan uppvärmning, i nästa rum hade de en kallvattenkran, säger Clara Waller, som är en av de engagerade i kulturföreningen Fogelstad.
Det är kulturföreningen som håller i utställningen och medlemmarna turas om att guida besökare.