I förra veckan besökte jag seniorgalan på Safiren, för att skriva en artikel och ta lite bilder. Folkkäre Ragnar Dahlberg var konferencier, Towe Widerberg sjöng och såväl Göran Dahlström som Liselott Hagberg höll tal. Besökarna, som enligt kraven skulle ha fyllt 65 år, bjöds på kaffe och tårta.
"Oh, så trevligt det var. Om de gör om detta kommer vi gärna igen", sa en nöjd besökare efteråt. En annan beskrev det som det värsta han varit med om. Smaken är tydligen som baken, även när man passerat pensionsåldern.
Hur man ser på olika åldrar och deras intresse för nöjen, varierar ju, och ändras ofta med tiden. I 18-årsåldern tyckte jag själv att de som passerat 30 borde hålla sig borta från krogen och utelivet i största allmänhet. Fattade de inte hur patetiska de var? Skämskudde!
När jag sedan själv uppnådde denna skammens ålder, skämdes jag i stället över mitt 18-åriga jag...
Nu har ytterligare tio år förflutit. Under den tiden har jag förärats livets största gåva, i dubbel upplaga. Det har bidragit till att jag numera väldigt sällan sätter min fot på någon krog.
Lite trist förvisso, men dagens 18-åringar slipper i alla fall skämmas över mig.