Februari. Vi närmar oss vinterns slutspurt och vid månadsskiftet går vi in på upploppet. Men då gäller att vara aktsam.
Vårvinterveckorna brukar vara härliga tider för den som gillar torr och kall luft. Men den kan också vara förfärliga tider för den som absolut inte vill drabbas av en förkylning, febrig influensa eller den otrevliga vinterkräksjukan.
Februari är en av årets i särklass mest sjukdomsdrabbade månader. Vid den här tiden i fjol larmades om ovanligt många fall av influensa A, den så kallade svininfluensan. Ett stort antal drabbade inom riskgrupperna var då så sjuka att de fick läggas in på sjukhus.
I år bröt säsongsinfluensan ut drygt en månad tidigare än vanligt och tilltog runt årsskiftet. I Sörmland rapporteras ingen större anhopning av laboratorieverifierade fall – 108 i Folkhälsomyndighetens senaste veckorapport. Det är relativt lågt, både jämfört med tidigare år och med andra delar av landet.
Vi ska dock vara beredda på ytterligare spridning av säsongens sjukdomar, påpekar Mikael Stenhem, t f smittskyddsläkare i Sörmland.
– Det är inte orimligt att vi befinner oss vid säsongstoppen. Men vi får räkna med fortsatt spridning ytterligare några veckor.
Inte heller vinterkräksjukan har varit särskilt svår hittills denna säsong. Antalet laboratorieverifierade fall i Sörmland har legat nära riksgenomsnittet under säsongen.
– Men faran finns fortfarande kvar. Toppen brukar ligga under vinterlovsperioden.
Att olika virus och bakterier kopplar ett järngrepp på oss så här års har flera orsaker. Vi umgås närmare varandra än vid andra tider på året, och när vi möts igen på arbete och skola efter jul- och nyårsledigheterna ökar kontaktsmittorna. Vintern gynnar överlevnaden för virus, till exempel förkylningsvirus i näsans slemhinnor. Nysningar är explosiva droppsmittor.
Men bacillerna lurar inte bara i handtag, famntag, nysning eller kyss. Det finns fullt av smittohärdar omkring oss i hemmet, på jobbet och ute i samhället som vi sällan reflekterar över. Här är några aktuella exempel, exemplifierade av en undersökning som Dagens nyheter lät göra härom året. Enligt analysen av proverna som togs i undersökningen ska vi se särskilt upp för:
+ Kundkorgen och varuvagnen i affären.
+ Kaffeautomaten på jobbet.
+ Stolpen eller handtaget på bussen och tåget.
Där kryllar av hudbakterier men också tarmbakterier, visade undersökningen. Vid denna tid på året tyder det på en hög sannolikhet för förkylnings-, influensa- och vinterkräksjukevirus.
Att toalettens spolknapp kan ha en riklig bakterieväxt är föga förvånande. Men hur ofta tänker vi på stafylokocker på mobiltelefonen, bakterier på knapparna till butikens kortläsare, på datorns tangentbord och att disktrasan är en bakteriebomb?
Det enda sättet att minimera smittoriskerna i omgivningen är att den som börjar känna sig sjuk tar eget ansvar för att inte sprida smittan vidare.
– Har man på stan tagit i dörrhandtag eller annat som andra tagit i, och sedan rör vid något man stoppar i munnen, finns en risk att få i sig en smitta. Handhygienen är mycket viktig.