Gatan utanför den svenska ambassadanläggningen på 10 500 kvadratmeter i Turkiets huvudstad Ankara är livlig och kraftigt trafikerad. Här finns inget som påminner om ambassadör Lars Wahlunds hembygd, Flodafors.
Innanför ytterdörrarna till residensanläggningen sträcker sig en stor innergård med gräsmatta och blommiga buskar. En bit bort finns ett lunchrum för personalen med en utomhuspool vid sidan om. Den gamla residensbyggnaden på två våningar där Lars Wahlund bor, invigdes av kronprins Gustaf Adolf och Turkiets grundare Mustafa Kemal Atatürk år 1934. Det var dåvarande ambassadör Erik Boheman som fick i uppdrag att bygga en ambassad och ett residens i den nya republikens huvudstad.
– Boheman, som då fick reda på att en ung österrikisk arkitekt arbetade för ett danskt/svenskt järnvägskonsortium som var ansvarigt för att utforma turkiska järnvägsstationer, tog en sådan ritning och la till en våning. Utformningen av det svenska residenset i Ankara är alltså en turkisk järnvägsstation, berättar Lars Wahlund.
Livet i Ankara står i extrem kontrast till det i Floda, där Lars Wahlund är född och uppvuxen. Han flyttade från Floda strax efter militärtjänstgöringen för att studera i Uppsala, men än i dag åker han hem till bostaden i byn så fort han får tillfälle.
– Jag är född i Floda, min pappa var präst där. Min far bodde kvar där och min syster hade ett hus i byn som jag köpte när hon flyttade till Katrineholm, så jag har aldrig lämnat Floda egentligen, det är mitt hem.
Wahlund tillhör den sista generationen som gick på läroverket i Katrineholm, därefter fortsatte han på Duveholmsskolan. Men varken Katrineholm eller Flodafors är sig likt. Mycket har förändrats sedan Lars Wahlunds barndomsår. Katrineholm som den tunga industristaden och Floda med de små bondgårdarna på tio hektar finns inte kvar längre.
– Sa man stan när jag var ung var det Katrineholm som gällde. Sedan har ju Katrineholm förändrats mycket sedan jag växte upp, då var det en tung industristad med de svenska flaggskeppen SKF och Ericsson. Det har försvunnit rätt mycket. Jag tror att nyckeln till Katrineholms fortsatta framgång är att koppla upp sig till Stockholm, så som har skett i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna, och det förutsätter goda kommunikationer. Den tunga industrin kommer inte komma tillbaka till Sverige. Vi har fortfarande skogsindustrin och vi ska slå vakt om det vi har, men nu gäller en annan typ av ekonomi och där måste Katrineholm komma med.
Trots att Lars Wahlund upplever Ankara som extremen till Floda och Katrineholm, trivs han ändå som ambassadör i staden, även om det ibland kan vara svårt att hinna med det politiska tempot i landet.
– Det är en mångfacetterad bild, professionellt sett så är det få länder som är så intressanta som Turkiet. Det händer så mycket här, det politiska livet går i fyrdubblad hastighet jämfört med i Sverige. Jag brukar säga att det är lite som att spela videospel. Det som har hänt för två veckor sedan är historia nu, vilket jag upplever som ett problem ibland eftersom folk aldrig hinner tänka efter utan bara reagerar hela tiden. När man bara tittar på kartan ligger Turkiet väldigt strategiskt. Det skapar förbindelser mellan Medelhavet och Svarta havet och gränsar till Mellanöstern, Centralasien, Ryssland och Europa. Av bara den anledningen är det viktigt att vara här.
Det här är Lars Wahlunds femte och sista år som ambassadör i Ankara. Tiden här har varit både utmanande och ansträngande, med Gezi-perioden, IS och PKK-terrorn och kuppförsöket förra sommaren. Allt har bidragit till en ökad stress bland befolkningen och det är något som Lars Wahlund märker av tydligt.
– Tiden här har givetvis varit utmanande. Landet är oerhört polariserat i dag, vilket gör att man kan vara lite orolig för Turkiets framtid. Därtill har de inte Norge och Danmark som grannar, utan det är krig i Syrien och i Irak, det är krig i Ukraina, det är ett farligt grannskap också, så det är av yttersta vikt att de krigen inte sprider sig till Turkiet. Landet skulle behöva enas och jobba mot ett gemensamt mål, men tyvärr så går det mer och mer i den motsatta riktningen.
Under sin tid som ambassadör i Turkiet har Wahlund varit med om 35 terrordåd. Han kände även till den ryska ambassadören Andrei Karlov som sköts till döds under en fotoutställning vid centret för modern konst i Ankara i december i fjol. Själv satt han i bilen på väg till utställningen när angreppet inträffade.
– Jag var på väg dit, det ligger väldigt nära ambassaden, bara nerför backen. Tio dagar innan hade vi en tillställning där precis på samma plats.
Men trots att han lever så nära våldet, verkar han inte speciellt orolig. Han har tidigare tjänstgjort i Sarajevo under kriget och i Moçambique under inbördeskriget.
– Jag är kanske lite avtrubbad, men det är alltid bra att vara försiktig och tänka sig för, precis som alla turkar försöker att göra.
Kriget i Syrien, flyktingsituationen och den pågående konflikten i sydöstra Turkiet har lett till spänningar i relationerna med både EU, USA och Ryssland. Sedan kuppförsöket förra sommaren där 290 människor miste livet råder även undantagstillstånd i landet, vilket också har påverkat relationerna. I Turkiet är de flesta politiska partierna övertygade om att Gülen-rörelsen, med ledaren Fethullah Gülen som är bosatt i USA i toppen, ligger bakom kuppförsöket.
– Jag tror fortfarande att Turkiet ser oss som en vän. Sverige har för det mesta varit och är Turkietvänligt och vi håller fast vid det turkiska EU-perspektivet, men där har tyvärr den inrikespolitiska utvecklingen gått åt fel håll. Vi har bilaterala problem nu med svenskar som är häktade här som vi anser är det på väldigt vaga grunder. Det är undantagstillstånd, massor med människor är arresterade och avskedade och har inte fått tillgång till en rättvis prövning. Sedan har vi förståelse för det trauma och den chock kuppen innebar för det turkiska systemet, men rättsstatlighet är något som prövas i svåra stunder. Det här är kanske en kris som Turkiet måste gå igenom. Turkiet har visat tider i historien där de gått igenom svåra perioder men har som katten landat på fötterna igen. Dock kommer de närmaste åren förmodligen att bli turbulenta.
Vad är din tolkning av kuppförsöket och Gülen-rörelsen?
– Massor har gripits och jag kan inte säga att det är fel men jag kan inte heller säga att det är rätt, fortfarande är det så att beskyller man någon för något måste man lägga fram bevis, och de bevisen har vi inte sett än. Kommissionen som skulle undersöka kuppförsöket kallade inte in chefen för underrättelsetjänsten och överbefälhavaren, som har nyckelfunktionerna. Varför gjorde man inte det om man vill komma till botten med det?
PKK-terrorn har trappats upp igen under de senaste åren och det råder stora oroligheter i sydöstra Turkiet. Wahlund tror att en decentralisering av hela Turkiet kunna vara en lösning på problemet.
– PKK är officiellt förklarad som terroristorganisation med EU-beslut, och så är det. PKK är absolut inte lösningen på frågan. Men det är viktigt att skilja på PKK och kurdfrågan. PKK är terrorister, men att prata om kurdfrågan är inte att vara terrorist eller PKK-anhängare. Frågan är existentiell för Turkiet och ju längre konflikten pågår desto mer av en etnisk konflikt blir det och det gynnar inte någon. Jag tror att den absoluta majoriteten av kurderna vill stanna i landet och vara en del av Turkiet. Jag tror inte att självständighet eller autonomi för kurderna i sydöst skulle lösa något eftersom det finns så många som lever i storstäder som Istanbul och Izmir i dag och jag är övertygad om att de inte vill lämna. Lösningen på kurdfrågan kan vara att skapa en decentralisering av hela Turkiet. Ju snarare Turkiet kommer lyckas avdramatisera kurdfrågan desto bättre, det ligger i både kurdernas och den turkiska statens intressen. Turkiet funkar fortfarande om du ser söderut och det ligger i regionens intresse att lösa det och det måste lösas i parlamentet, inte i slutna rum.
Enligt Wahlund är det viktigt för Sverige och EU att ha en fortsatt dialog med Turkiet. Men president Erdogans hårda retorik och EU:s misstag har skadat dialogen.
– Det ligger i Sverige och Europas intresse att stödja och ha en dialog med och relation till Turkiet. Mycket skulle vara vunnet i den dialogen om president Erdogan kunde tona ner retoriken som många gånger är riktad till en inhemsk publik, den har ett pris. EU har också begått fel och en sak som har komplicerat det hela oerhört är att Cypern togs in i EU innan Cypern frågan var löst, vilket har blockerat Turkiets EU-väg.
Medan vi talar frågar Wahlund om jag vill ha mitt kaffe ”sütlü”, som betyder med mjölk på turkiska. Han verkar ha lärt sig en hel del turkiska, men själv är han inte lika övertygad om sina kunskaper i turkiska.
– Jag kan föra enkla konversationer och förstår en hel del och kan läsa lite men jag tycker det är svårt så jag föredrar engelska i viktiga samtal. Det är helt bakvänt för oss och dessutom agglutinerande. Man måste böja allt.
Efter fyra år i Turkiet är det snart dags att återvända till Sverige. Det här är Lars Wahlunds sista år i Ankara. Mest har han saknat den vardagliga motionen.
– Det som är väldigt svårt här i Turkiet är att ha sin vardagliga motion, att promenera och cykla. Dels för att trottoarerna inte är särskilt anpassade och ger bilen företräde, dels för att cykling är förenat med livsfara här. Det är sådant jag saknar mest.