Med idén om folkhemmet, eller snarare det lite skeva med folkhemmet, som bärande tema jobbar Katrineholmrevyn fram föreställning nummer 32 i ordningen.
Många i ensemblen, som Lena Sirrewius, Gustav Karlsson och Marcus Enqvist, är välkända för revypubliken. Andra, som Michelle Andersson, Hervé Ndizeye och Agneta Ottosson, är nya. I år har flera trotjänare av olika skäl valt att stå över eller sluta. Som Kuriren berättade tidigare i höstas tog det tid för producenterna Cissie Brunosson och Cia Ronach att få ihop ensemblen.
Men till slut var alla pusselbitar på plats. Revyn får ett kärt återseende i Jeff Lindström, katrineholmaren och revymedlemmen som gick ut scenskolan i Stockholm för tre år sedan. Parallellt med att han förbereder sig för att medverka i Rocky Horror Show på Östgötateatern, med premiär i februari, regisserar han Katrineholmsrevyn 2019. Dessutom har han skrivit en hel del till föreställningen.
– Jätteroligt, säger han om uppdraget i hemstaden som han gillar både för att det är utvecklande och för att han får jobba med sina kamrater i revygänget.
– Det är lättarbetat, de är så självgående.
Ensemblen har glädje av Jeff Lindströms professionalitet.
– Vi märker utvecklingen hos Jeff nu när han inte har varit med på flera år, säger både Cissie Brunosson och Cia Ronach.
Den stora utmaningen i år har kanske Cia Ronach i rollen som koreograf, med flera helt nya danskolleger.
– Det är 30 år mellan mig och de yngsta. Det märktes när vi skulle göra ett 90-talsmedley. Dansarna var inte födda då...
Kuriren tog en titt på repetitionerna och kan konstatera att årets Katrineholmssnackis, vägguppen, avhandlas av en mycket rolig Marcus Enqvist. Det blir en sylvass känga åt rasister på nätet i en sketch, det blir – i positiv bemärkelse – vassa sång- och dansnummer och så tittar nya, ständigt missnöjda Katrineholmsprofilen Kjell Gnäll fram.
Cissie Brunosson längtar efter att möta publiken.
– Jag vill ut och köra nu!