I lördags kväll hade vännerna stämt träff för lite tjejsnack hemma hos Mari Larsson. Strax innan de skulle ses så kände sig Sabine Meyer frusen och ville inte gå ut i kylan. De ändrade planerna och sågs hemma hos henne på Brogränd på Norr i stället.
‒Det var tur i oturen att vi var hemma hos mig. Vi hörde hur det small och min hund skällde och katten reagerade. Sen dunkade det på dörren och någon ropade på hjälp, säger Sabine Meyer.
Först trodde tjejerna att det var slagsmål i trappuppgången så de gick ut i skydd av den stora hunden.
Utanför stod den brännskadade grannen och då förstod väninnorna att det brann i lägenheten ovanför.
Mari Larsson, som är undersköterska till vardags, ringde larmcentralen och tog hand om mannen för att begränsa brännskadorna i väntan på ambulansen. Sabine Meyer sprang upp till grannlägenheten och försökte släcka branden med en brandfilt.
‒Det var olja överallt på golvet och det brann i skåpen. Köket var rökfyllt, det gick knappt att andas därinne.
‒Vi konstaterade att vi inte kunde släcka så vi stängde till överallt i lägenheten för att elden inte skulle få syre, säger Mari Larsson.
Räddningstjänsten kom till platsen och släckte branden med en pulversläckare och vädrade lägenheten och trapphuset. Mattias Jörgensen var räddningstjänstens insatsledare vid branden.
‒De hade försökt släcka så gott de kunde. De gjorde många bra och fina saker som granne, säger han.
Dessvärre hade branden redan hunnit sprida sig för mycket för att brandfilten skulle sluta tätt och kväva elden.
‒Alla bränder är små i början och kan en granne göra något bra innan vi kommer så är chanserna större att vi räddar värden och att det inte blir så stora personskador, säger Mattias Jörgensen.
‒Det var självklart att hjälpa till. Jag skulle göra samma sak igen, säger Sabine Meyer.