Bakgrunden till det lite udda målet i förvaltningsrätten är en roddbåt, som en kvinna i Vingåker anmält att hon hittat på sin mark.
Båten ska enligt Vingåkerskvinnan ha legat i vassen på hennes tomt i ett års tid, när hon anmälde den som hittegods till polisen i mitten av maj.
Hon hade då dragit upp båten och fått höra av en granne att den var hans. Men kvinnan, som alltså ser sig som upphittare av hittegods, betvivlar att grannen är den rättmätiga ägaren. Hon ska ha tagit upp frågan på ett möte, där grannen var närvarande. Då ska han ha sagt att han inte kände till vems båten var, enligt vad kvinnan uppger.
Polisen beslutade trots detta att tilldela grannen båten – ett beslut som upphittaren alltså överklagat till förvaltningsrätten.
Rätten för i sin dom först ett ganska långt resonemang om huruvida det överhuvudtaget rör sig om ett beslut som kan överklagas och vad det i så fall är som domstolen kan pröva.
Någon verklig utredning om vem den rättmätiga ägaren till båten är, har inte gjorts. Domstolen nöjer sig med att konstatera att det inte finns något som tyder på att Polismyndigheten agerat felaktigt när den gav båten till grannen.
Kvinnan yrkade också på att hon skulle få pengar av grannen, för den händelse hon inte fick behålla båten. Men denna fråga kan överhuvudtaget inte avgöras av förvaltningsrätten, enligt domen.