GAN â Gösta Adrian-Nilsson (1884 â 1965), presenteras just nu pĂ„ Norrköpings Konstmuseum i en omfattande utstĂ€llning. Det blir tredje och sista chansen att ta del av ett rikt urval av verk som tidigare visats pĂ„ Malmö Konstmuseum och pĂ„ Prins Eugens Waldemarsudde.
Den sökande, nyskapande GAN vÀxte upp i Lund och började tidigt bÄde skriva poesi och mÄla. Han fÄr snart en stor förebild i den ryktbare engelske författaren Oscar Wilde vars idéer om konstens stÀllning som nÄgot högt stÄende över bÄde natur och samhÀlle tilltalar honom mycket. Gösta Adrian-Nilsson debuterar 1907 som bÄde poet och konstnÀr.
NÀr han 1913 blir uppmanad att Äka till Berlin för att se den nya tidens konst pÄ den första tyska höstsalongen, möter han mÄlningar och idéer som kommer att fÄ avgörande betydelse för hans eget fortsatta skapande. HÀr finns bland andra avantgardister som Kandinsky, Franz Marc, Fernand Léger, Robert och Sonia Delaunay. GAN upplever för första gÄngen ett helt abstrakt mÄleri i nÄgra av Kandinskys verk och tar Àven starkt intryck av Kandinskys fördjupande tankar om det andliga i konsten. Hos de övriga utstÀllarna pÄ salongen möter han det nya mÄleriet i kubistiska, expressionistiska och futuristiska verk. Under Tysklandstiden fÄr han Àven ett kortvarigt sommarjobb pÄ den stora WerkbundsutstÀllningen i Köln, dÀr ett motordrivet gigantiskt kalejdoskop visar abstrakta fÀrgbilder mot en matt glasskiva. Upplevelsen kommer att ge starka avtryck i hans framtida verksamhet.
GAN s mÄleri under Ären kring 1917 Àr mycket kraftfullt. PÄ stora ytor bryter han upp mÄlningarna i prisma-liknande bitar, dÀr starka fÀrger och energifyllda penseldrag fyller dukarna. I de tÀta verken blandar han ett kubistiskt- futuristiskt mÄleri med personligt betydelsefulla symboler, komponerade i ett slags dynamisk rytm. Just 1917 hade han trÀffat en matros vid namn Edvin Andersson, en man vars egenskaper, mod och styrka GAN vÀrderar högt. I mÄlningarna vid den hÀr tiden avspeglar sig kÀrleken till honom genom motiv som sjömÀn och pansarbÄtar, blandade med abstrakta element. Hemlighetsfulla, dolda budskap vÀvs in och lusten att finna ledtrÄdar leder betraktaren vidare genom de kodade bilderna.
GAN pÄverkas och intresserar sig av tidens tekniska framfart och samhÀllets utveckling. Han mÄlar SnÀlltÄg 1916, dÀr en underjordisk farkost passerar bildytan i rasande fart, en dov men hoppfull framtidsvision.
Hans fortsatta sökande inom mÄleriet leder honom vidare till ett strÀngt neoplasticistiskt mÄleri, dÀr de förenklade bildelementen utgörs av ett fÄtal geometriska former i dÀmpade fÀrger. Den mest förenklade mÄlning Àr Svart och vitt frÄn 1930 som bara bestÄr av ett svart och ett vitt ytplan som skÀr in i varandra.
Viktigt för Gösta Adrian-Nilsson var att alltid försöka gestalta rörelse i mÄlningarna, hans dynamiska bilder av starka muskulösa idrottsmÀn och matadorer pÄ tjurfÀktningsarenan Àr tydliga exempel pÄ det. Men Àven i verk dÀr kompositionen bestÄr av ett stadslandskap uppbrutet och hopfogat av en mÄngfald moduler, har energin och rörelsen stor betydelse.
För den homosexuelle GAN symboliserade sjömannen Àventyret, passionen och erotiken. Han tvingades leva ett dubbelliv och detta blev en stark drivkraft i hans konstnÀrskap. SjÀlv liknar han sig vid en sjöman som drivs av evig oro och evig flykt frÄn det hemtamas fasta land.