Det är fart på Katrineholm just nu. Logistikcentrums norra terminal är invigd. Kommunens satsning är beräknad till ungefär 175 miljoner kronor. Och nyligen invigdes nya vattenverket i Forssjö – en ungefär lika stor investering.
Samtidigt byggs den under decennier efterlängtade förbileden öster om stan. Östra förbifarten, som myndigheterna av någon anledning kallar den. Hoppas att det inte beror på att de vill att alla fordon ska köra förbi Katrineholm – med full fart!
Politik tar tid
Politik tar tid. Byråkratin ser till att verkställandet dröjer även efter det att politikerna har bestämt sig.
Östra förbileden har med varierande intensitet stått på Katrineholmspolitikernas agenda sedan i början av 70-talet. Diskussionen om katrineholmarnas dricksvatten har diskuterats genom decennierna. Kerstinbodaverket, som om jag inte missminner mig invigdes 1985, snarare underhöll än stoppade diskussionen.
Idén om Katrineholm som transportcentrum drevs ganska hårt av Göran Persson som kommunalråd på 80-talet. Som underlag hade han en uppsats av en Uppsalaforskare som drog slutsatsen att Katrineholm är Sveriges transportekonomiska centrum.
I strid mot lagen
Jag vill påstå att vattnet och förbileden är ofrånkomliga investeringar. Men den kommunala jätteinvesteringen i logistikcentret är egentligen inte ofrånkomlig. Den kan ifrågasättas. Men ingen politiker vill på allvar göra det. Inte jag heller, trots att risktagandet med kommunala skattemedel och kommunens aktiva inblandning i den konkurrensutsatta transportmarknaden nog får anses strida mot kommunallagens anda.
Det är fortfarande inte tillåtet att ta risker med skattebetalarnas pengar. Men nästan alla gör det. Och i den speciella konkurrenssituation som råder mellan kommunerna står politikerna inför valet att försöka satsa på det de tror på eller låta den egna kommunen tyna bort i skuggan av framgångsrika risktagare.