‒Det vanligaste en vuxen säger är att "det kommer att bli bra". Men vad är det som ska bli bra?
Det är Eva som ställer frågan, i skådespelaren Ulrika Nilssons gestalt. Eva är mobbad på sin skola och får inget stöd från vuxenvärlden. I stället flyr hon in i den digitala värld som hon har skapat, där hon heter Aviola och själv sätter reglerna.
På den stora mattan i Bie skolas gympasal sitter mellanstadieeleverna knäpp tysta. Mötet med "Eva" i enkvinnasföreställningen "Jag är Aviola" är starkt. Vi kanske alla har träffat, eller har varit, en Eva.
‒Det värsta som inte finns är att vara Eva. Och jag är det. En sån som jag finns inte. Men jag gör ju det. Jag finns ju, säger hon.
Samarbetet med Friends innebär att "Jag är Aviola" kopplas till en lärarhandledning som bottnar i skolans värdegrundsarbete. Därmed får pjäsen följa med in i efterföljande diskussioner och övningar i klassrummen.
Och nog finns det skäl att diskutera. Eva blir kallad "kramkladdis" för att hon söker fysisk kontakt med nya vänner. I skolkorridoren kör någon upp en bandyklubba mellan hennes ben och i duschen efter gympan blir hon fotograferad. Det är inga ovanliga händelser och genom att gestalta dem på en scen vill Friends skapa kunskap om strukturer och beteenden.
Efteråt tycker eleverna att det är viktigt att ha fått se pjäsen.
‒Jag förstod vad hon menade, säger Alva Gotthardsson.
Hon och hennes kamrater Sakarias Karlsson, Klara Eriksson, Gunnar Ritzén och Amanda Silvelid är engagerade i skolans samarbete med Friends och berättar hur en bra kompis ska vara:
‒Förstående, hjälpsam, rättvis och snäll.
Bie skola jobbar dagligen med värdegrundsarbetet. Amanda Silvelid tycker att hon märker att arbetet mot kränkningar märks på skolan.
‒Det är mindre sådant nu.
Skådespelaren Ulrika Nilsson ger föreställningen på skolor från Hälsingland till Skåne i vår och ser det som en ynnest att få träffa elever och höra deras funderingar. Efter föreställningarna pratar hon med eleverna och trycker på att mobbning och kränkningar är förbjudna – samt på vuxnas skyldighet att agera om ett barn far illa.
‒Det är aldrig någonsin rätt att utsätta någon annan. Och det är aldrig ditt fel om du blir utsatt.