Framtida kultur invanda hjulspår

Tidigare i veckan har människor samlats till sopplunch och diskussioner på temat Bilden av det framtida Katrineholm. Hur vill vi att kommunen ska se ut år 2033?
Bakgrunden är att Katrineholm ska får en ny översiktsplan, och stadsarkitekt Ingalis Morfelt håller i samtalen. Hittills har man tre möten, ett inledande och ett om fastigheter, innan det i går blev dags att diskutera kulturen.
Anders Sundquist inledde med att tala om sin vision. I den har Katrineholm ett teaterhus och en stor fast teaterensemble. Makthavarna är kulturintresserade och kulturberoende, tack vare att alla möten i kommunfullmäktige inleds med ett kort, kulturellt inslag. En kväll varannan månad samlas "alla" katrineholmare för att dansa, festa och ha kul på Stortorget och det finns högre utbildningar för kulturellt begåvade ungdomar, så att de blir kvar i stan. Djulö är en plats som hela Sverige vallfärdar till.
Clara Waller vill höra fågelsång år 2033, i ett hus för äldre i stan. Hon vill att Kulturpumpen är verklighet, och att teaterprojektet Kvinnorna och staden är genomför och ges i repris då och då, liksom O Fåglastad. Man kan åka på konstnärskollo i Julita varje sommar. Katrineholm är parkbänkarnas stad och på Stortorget finns ett fjärilshus med soppkök. Docksamlingen visas på ett museum i förra Tingsrätten och vi konsumerar lokal kultur i stället för varor. Ja, ekologiskt producerad mat ska man förstås kunna köpa. gärna på torget i Katrineholm.
Jenny Wistbackas vision är att pengar ska ha mindre betydelse för människor och utövande och konsumtion av kultur. Människan har skapat pengarna, och kan göra sig fri från dem. Och en teaterscen borde väl Katrineholm kunna få redan nu? Och alla knäppa, uthålliga brinnande människor, som är en förutsättning för kulturlivet i en småstad som Katrineholm, måste kunna fortsätta orka.
Ingalis Morfelt gjorde reflektionen att torg och byggnader, behovet av mötesplatser återkommit som stråk i samtalen som hittills hållits.