"Frågor jag fått om Förintelsen" borde bli tillgänglig för alla

Först i högstadiet har skolelever i Sverige arbetat sig fram till andra världskriget och undervisning om Förintelsen. Är det inte väl sent?

Hédi Fried svarar i sin nya bok på frågor som hon fått från skolungdomar om livet i förintelselägren.

Hédi Fried svarar i sin nya bok på frågor som hon fått från skolungdomar om livet i förintelselägren.

Foto: Gabor Karl

Övrigt2017-01-23 18:00

De vet så mycket annat i den åldern, och kunskapen om nazismen och det ohyggliga som skedde under andra världskriget borde de redan ha fått med sig både hemifrån och från skolan.

Att ondskan är fruktansvärd och svår att begripa är ingen ursäkt för att hålla vetskapen borta från mindre barn. Det har ju hänt, och det går att förklara på barnens egen nivå.

Och när Youtube-kändisen Pewdiepie tycker att han kan kosta på sig att skämta om judar, då känns det viktigt att hans unga publik har på fötterna och till skillnad från honom själv fattar att han borde skämmas.

En som har vigt de senaste decennierna av sitt liv åt att så många som möjligt ska få veta vad som hände är Hédi Fried. Hennes föräldrar mördades i Auschwitz, själv överlevde hon både det förintelselägret och Bergen-Belsen och kom till Sverige efter kriget.

Hon har föreläst för tusen och åter tusen svenska elever i högstadiet och gymnasiet och fått så många frågor: "när jag möter unga människor slår det mig hur de har förändrats under åren jag varit ute och föreläst. De har gått från att ha visat litet intresse till att bli mer och mer vetgiriga. De ställer fler frågor. De tar till sig kunskaperna både med hjärnan och med hjärtat, förståelsen går genom både intellektet och känslan", skriver Hédi Fried i sin nya bok "Frågor jag fått om Förintelsen".

I boken har hon helt enkelt samlat frågor som hon har fått, stora och svåra och mer triviala, och svarat på dem.

Hon har ett exakt och osentimentalt språk som trots att det är avskalat ändå talar till just både hjärnan och hjärtat. Precis som hon vill att det ska göra.

Hédi Fried svarar bland annat på hur det var att få mens i lägren, om hon drömde något på nätterna, om hon känner sig svensk och om hon hatar tyskar.

Med utgångspunkt i sina svar berättar hon om relationerna mellan människor i lägren och om specifika minnen av människor som hon mötte.

Hon svarar rakt och ärligt, och ibland har hon helt enkelt inget svar. Men hon återkommer ständigt till allas vårt ansvar för att stå upp för andra, i vilket sammanhang det än må vara.

Bland annat citerar hon den somaliske författaren Nurrudin Farah, som har sagt "Meningen med livet är att göra gott, att göra goda gärningar, att hjälpa din nästa, för detta får dig också att må bra".

Ständigt återkommer också frågan "kan det hända igen?". Hédi Fried har inget lugnande svar att ge: "Det som har hänt en gång kan hända igen".

"Frågor jag fått om Förintelsen" är helt oumbärlig läsning, inte bara för ungdomar utan för oss alla.

Nu är det drygt 20 år sedan som dåvarande statsminister Göran Persson tog initiativet till informationskampanjen "Levande historia".

Den resulterade bland annat i att boken "Om detta må ni berätta" delades ut till landets alla skolor för att sprida kunskap om Förintelsen.

Hédi Fried är 93 år och kommer inte att kunna berätta för evigt. "Frågor jag fått om Förintelsen" borde användas på samma sätt som "Om detta må ni berätta". Den vore en utmärkt bok att dela ut till skolbarn i landet så att Hédi Frieds vittnesmål får leva vidare.

Bok

"Frågor jag fått om förintelsen"

Hédi Fried

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!