– Vi har jobbat intensivt med hur våra medarbetare ser på den egna organisationen och hur de upplever arbetsgivaren och den egna arbetsplatsen. Där är vi jätteglada att vi har ett strukturerat arbete som följs upp på enhetsnivå. Vi kanske inte har jobbat lika intensivt med patienternas bild av vården, säger Mattias Claesson.
Landstinget jobbar dock med frågan om förtroende och följer och analyserar bland annat noga resultatet av den nationella patientenkät som görs med jämna mellanrum.
– Vi tar till oss de resultat av mätningar som finns och jobbar kontinuerligt vidare. Vi vill höja förtroendet, vi vill ha kvalité och kunna erbjuda ett bra bemötande. En del i det är att det är svårt att nå fram vissa tider i telefon. Självklart påverkar det också förtroendet när kötiderna är väldigt långa, det blir väldigt ovisst för patienten då vad som ska hända i nästa skede. Det är saker man måste jobba mycket för att kunna höja förtroendet.
Bilden av vården i media kan också påverka det förtroende medborgarna känner för vården, påpekar Mattias Claesson. Men han tillägger att primärvården, där han har sitt huvudfokus, har sina utmaningar, såsom brist på läkare och sjuksköterskor.
Här krävs fortsatta satsningar på digitala lösningar, utökade öppettider och fasta vårdkontakter för äldre.
– Visst finns det verktyg i verktygslådan och det kan jag ärligt säga som politiker att frågan om förtroende, bredvid frågan om kvalité i vården, är jätteviktig. Vi läser och ser och det här är en del av det som är vårt fokus.