Regeringens utredare Ilmar Reepalu har tagit fram ett förslag på hur vinsterna inom privata välfärdsföretag ska begränsas. Förslaget har överösts med kritik av företagare, när det varit ute på remiss. Enligt Svenska Dagbladet har betydligt fler remissvar än vad som är vanligt kommit in.
En av dem som är starkt kritisk är Sköldingebon Olle Boëthius. Han driver bland annat Årstagård, ett boende för psykiskt funktionshindrade, och är grundare av stiftelsen Linden, som driver flera boenden för personer med särskilda behov.
Olle Boëthius säger att han skulle bli tvungen att avveckla sin verksamhet på Årstagård, om förslaget blir verklighet. Han vänder sig också mot beskrivningen av förslaget som ett vinsttak, och menar att det är mer korrekt att beskriva det som ett krav på resultatbegränsning. Företagen får helt enkelt inte visa ett för bra resultat före skatter och avskrivningar, enligt Boëthius.
Bara för att ett företag gör ett plusresultat, betyder inte detta nödvändigtvis att överskott delas ut till aktieägarna, betonar han. Det kan exempelvis också användas för att betala av på lån, som företaget har.
Olle Boëthius ifrågasätter tanken om att Reepalus förslag skulle leda till att skattepengar används mer effektivt. Effekten kommer att bli den motsatta, hävdar han. När aktieägare inte längre vill gå in med kapital i företag, eftersom de inte kan förvänta sig någon avkastning, tvingas företagen ta dyra lån. Den statliga tillsynen kostar pengar, och den osäkerhet som det nya regelverket skulle medföra, skulle leda till att vårdföretagen inte längre skulle kunna erbjuda exempelvis kommuner att utföra en tjänst till ett fast pris. I stället skulle företagen tvingas vältra över riskerna på kommunerna och fakturera på "löpande räkning". Allt detta leder till ökade kostnader, menar Boëthius.
‒Systemet är fördyrande. Det blir mindre vård för pengarna.
Det nya regelverket innebär dessutom att vårdföretagens kostnader måste godkännas av staten i efterhand, utifrån en bedömning om vad som är "rimliga" kostnader, påpekar Boëthius. Det handlar till exempel om att ägare eller närstående inte får ta ut löner som är högre än "marknadsmässigt motiverat".
‒Det blir väldigt rättsosäkert, då man inte vet på förhand vilka kostnader som blir godkända, säger han.
Om företaget anses ha för höga kostnader, får det betala en straffavgift – vilket i verkligheten betyder att kostnaden blir ännu högre, konstaterar Olle Boëthius.
Han menar att de stora ingripanden, som förslaget skulle innebära, är att likställa med ett förstatligande och att han därför borde få ersättning.
‒Vad gäller mitt eget bolag, så ser jag ingen annan utväg än att begära inlösen från staten, om det här förslaget blir verklighet.