I våras berättade tidningen att Katrineholm låg högt när det gäller anmälda våldsbrott, nia i landet räknat per 100 000 invånare. Men samtidigt är våldsbrotten; där bland annat dödligt våld, försök till mord eller dråp, misshandel och våldtäkt samt rån ingår, ute på stan få. En förklaring är att många våldsbrott sker i hemmen och innefattar sådant som barnmisshandel.
– Det har i Katrineholm varit lite högre än i andra kommuner, säger Leif Lindqvist, gruppchef för brott i nära relationer hos polisen.
Hans grupp hanterar ett 80-tal ärenden årligen. Ärendena minskar något under sommaren och brukar öka en aning i oktober, runt FN-dagen när skolorna ofta tar upp ämnen som barnkonventionen och barns rättigheter.
Nio av tio polisanmälningar om barnmisshandel kommer från socialtjänsten till polisen. Och socialtjänsten får nio av tio av sina anmälningar från skolvärlden. Det är skolpersonal eller föräldrar som reagerat på att något barn kan misstänkas utsättas för våld hemma och orosanmäler, säger Leif Lindqvist.
Varför anmälningar om barnmisshandel är vanligare i Katrineholm än på andra håll är mycket svårt att svara på, säger Leif Lindqvist.
– Att säga att det händer mer här är nog svårt. En tanke är att man anmäler mer här.
Det är också svårt att urskilja vilka barn som blir slagna, och vem som slår - och varför.
– Det är allt från små barn upp till tonåringar. Det är mycket "uppfostringsvåld". En tillrättavisning blir en dask i stjärten, ett nyp i örat. Det är allt från ringa misshandel till misshandel av normalgraden. Många gånger finns det inslag av andra kränkningar, man behandlar barnen på ett sätt som man kanske inte bör göra, säger Leif Lindqvist.
Av anmälningarna går ett fåtal till åtal.
– Många gånger är det svårt att bevisa att det skett. Oftast finns det ingen stödbevisning, det handlar om vad barnet säger som ska ställas mot vad den utpekade vuxne säger.
Ibland erkänner de vuxna. De kan säga att sinnet rann över, "det var inte meningen".
Oftast är det en av föräldrarna som slår, men det kan både vara mamman och pappan. Mer sällan, säger Leif Lindqvist, är det båda föräldrarna. Bland de anmälningar Leif Lindqvist och hans kollegor får in, finns både svenskfödda och utlandsfödda föräldrar och han tycker att det är svårt att beskriva den "typiska barnmisshandlaren". Men organisationen Rädda barnen skriver att två faktorer tydligt ökar risken för att barn ska utsättas för våld: arbetslöshet och sjukskrivningar hos föräldrarna. Andra faktorer är dålig ekonomi i familjen, bristande socialt nätverk, missbruk och om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet.