I den finfina antologin "Vi är syskon" berörs ämnet från alla tänkbara håll: vi påminns om hur det är att bli storasyskon, hur det är att ha storasyskon, hur det är att vara avundsjuk på kompisar som får syskon, hur det är att plötsligt bli en bebis igen när man har fått ett syskon, vad som händer när man får ett syskon som man inte särdeles mycket önskade sig och hur det går till i mammans kropp när ens lilla syster kommer till världen.
Allt detta visas med hjälp av några av landets förnämsta barnboksförfattare och illustratörer: Ulf Nilsson, Lotta Olsson, Emma Adbåge, Pija Lindenbaum, Barbro Lindgren och många fler.
I dessa tolv berättelser finns alla känslor. Mest glädje och ganska mycket avundsjuka, men också förväntan, otålighet, förnekelse, stolthet, svek och rent av lite skräck.
Det börjar pedagogiskt med Gunilla Hanssons "Snart har vi en baby" från 1986, som följer Egons väg från ensambarn till mycket stolt storebror. Här härskar idyllen.
Värre är det hos Barbro Lindgrens och Olof Landströms gris Benny. Han ville visserligen ha en bror, men han är klart tveksam när det väl händer. "En morgon när han vaknade låg det en bror bredvid honom. Benny, du har fått en bror, säger Bennys mamma. Ja, jag vet, säger Benny."
Han tröttnar snart på sin lillebror och när han ska vakta honom gör han något oförlåtligt: lägger ifrån sig lillbrorsan och rusar därifrån. Med brorsans napp i munnen. Berättelsen "Jamen Benny" är en favorit som går hem i alla åldrar.
Och i Emma Adbåges "Leni blir en bebis" tappar Leni plötsligt allt hon lärt sig och blir precis lika mycket bebis som lillbrorsan Sigge. I alla fall ett tag, tills det inte är så roligt längre.
Att läsa bilderböcker tillsammans med barn som hamnat i syskonbryderier är ett strålande sätt att bearbeta det som händer.
För även i sagans och de tokroliga illustrationernas värld finns massor av sanningar och igenkänning i form av stökiga småbarnshem och -liv, inte minst hemma hos nämnda Leni och i Ellen Ekmans bilder till Charlotta Lannebos historia om bröderna Olle och Bolle.
Antologin rundas av finstämt med Ulf Nilssons och Eva Erikssons "Lilla syster kanin badar i det stora havet". Där får syskonskapet vara en trygg hamn att vila i.