Ett är dock helt klart och det är att du alltid, oavsett vem du är, har rätt att åtminstone få höra dina citat läsas upp i telefon innan publicering, om du så önskar. Finns det tidsutrymme kan vi också via mail sända över dina citat skriftligen till dig, men bara dina egna citat och inte hela texten. Detta bland annat för att du inte ska kunna ändra dina uttalanden när du vet hur någon annan intervjuad tänkt eller tyckt.
En medievan person, till exempel en garvad företagsledare, politiker, tjänsteman, fackföreningsledare och så vidare, får finna sig i att han/hon inte hanteras på samma sätt som en medieovan intervjuperson.
Detta gäller också i "fallande grad" nedåt i en organisation, företag, kommun, landsting och så vidare.
Som exempel: Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm Göran Dahlström eller motsvarigheten i Vingåker, Camilla Anglemark, är mer vana vid att intervjuas än en fritidspolitiker som sitter i fullmäktige. När Dahlström och Anglemark blir intervjuade förväntas de vara beredda på "skarpt läge" omedelbart. Det de säger kan komma direkt på webben, eller i tidningen. Men vill de, så läser vi upp deras direktcitat för dem också.
En medieovan person, som intervjuas för första gången till exempel inför en födelsedag, måste hanteras mer försiktigt. Här kan vi till och med skicka iväg hela texten för genomläsning om intervjuperson och journalist kommer överens om det.
Som journalist, och ytterst som ansvarig utgivare, tycker jag att vi på tidningen har skyldighet att reflektera över vad en publicering kan innebära för den person som intervjuas, eller träder fram i ett visst sammanhang. Det som står att läsa i tidningen, eller som finns på webben, får ofta ett stort genomslag som kan vara svårt att förutse för den som inte är så van vid att vara med i massmedia.
Vi journalister ska också ta hänsyn till om den vi intervjuar till exempel är upprörd, eller rent av kan misstänkas vara i chock vid intervjutillfället. Det kan till exempel vara fallet när vi kommer till en olycksplats och möter anhöriga som varit med om något allvarligt, eller vid en brottsplats.
På Katrineholms-Kuriren försöker vi kontinuerligt föra samtal om publiceringar vi gjort, vad vi eventuellt kunde gjort annorlunda och hur vi ska agera/skriva i framtiden. För det handlar ju inte "endast" om det som står i tidningen eller på webben, utan också hur vi agerar för att få fram material till nyhetsartiklar och reportage.
Har du synpunkter på det vi skrivet, eller egna erfarenheter av att möta oss "på fältet", är du hjärtligt välkommen att höra av dig till mig, antingen i direktkontakt via telefon 0150-728 40 eller på min blogg på www kkuriren.se.