Socialstyrelsen har gjort en undersökning för att se vilka kommuner som arbetar aktivt för att förhindra att barn vräks. Under fjolåret vräktes barnfamiljer som tillsammans omfattade 387 barn. Enligt Kronofogden är det vanligen hyresskulder, på i snitt 19 700 kronor, som ligger bakom vräkning av barnfamiljer.
I en rapport från 2016, producerad av BO, Barnombudsmannen, beskrivs hur barn drabbas vid vräkningar:
"De berättar att de påverkats känslomässigt av vräkningen. De är ledsna, oroliga och känner skam för det som hänt. De starkaste känslorna är ofta kopplade till föräldrarnas känsloyttringar. En sjuk pappa, en ledsen och orolig mamma eller en förälder som hamnar i kris.
2008 infördes en nollvision mot barnvräkningar. Dåvarande äldre- och hälsominister Maria Larsson (KD) sa "Det är förfärligt att barn ställs på gatan utan bostad. Det ska inte hända". Förutom en uppgång åren 2010-2011 har barnvräkningarna minskat, från 716 år 2008 till fjolårets 387 stycken. Nollvisionen är dock en bit bort. En fjärdedel av kommunerna, 24 procent, har en aktuell rutin för att förhindra barnvräkningar och varken Katrineholm eller Vingåker har någon sådan rutin. Man har heller ingen rutin för uppsökande verksamhet, trots att Socialstyrelsen instruerar kommunerna att ha det. "Ett ärende om en hyresskuld bör inte avslutas förrän socialtjänsten i kommunen förvissat sig om att skulden är reglerad", skriver Socialstyrelsen.
Trots att Katrineholm uppgett att man saknar rutinerna, anser Fredrik Olovsson (S), ordförande för kommunala bostadsbolaget Kfab, att rutiner finns.
‒Vad gäller Kfab, det jag kan överblicka, finns ett arbete tillsammans med socialförvaltningen när det blir aktuellt med vräkningar. Det arbetet är särskilt intensivt om det gäller barn. Inga barn ställs på gatan i Katrineholm, säger han.
Han kan inte svara på hur arbetet bedrivs i privata bostadsbolag, men konstaterar att det blir svårare att garantera att barn inte vräks i takt med att bostadsbristen ökar.