En blodgivare lämnar 450 milliliter blod vid varje tappning. Blodet förvaras sedan i kylskåp där det håller i sex veckor. Blodplasma kan frysas in för framtida användning. Blodplasma som förvaras i minus 20 grader håller i sex månader och det som fryses ner i 70 grader kan sparas i tre år.
Blodet testas mot sjukdomar och smitta och kastas om något hittas. Det kan också hända att ovanliga blodgrupper blir för gamla för att användas, även om det är ovanligt.
- Det är fruktansvärt lite blod som vi kastar. Jag kan räkna på ena handen hur många påsar vi kasserar per år. Men det är en balansgång hur mycket vi ska ha i lager, det är mycket fingertoppskänsla, säger Nicholas Holthuis, medicinskt ansvarig på Unilabs som ansvarar för blodgivningen i Sörmland.
Av de drygt tre procent av Sveriges befolkning som är blodgivare är 60 procent män. Men det är unga kvinnor som står för majoriteten av alla nya blodgivare, enligt Holthuis.
- Men frågar man folk på stan så brukar 75 procent säga att de kan tänka sig att bli blodgivare.
De flesta personer tillhör någon blodgrupp inom AB0-systemet men det finns flera hundra andra, ovanliga blodgrupper.
Ibland fångar sjukhusen upp personer med ovanliga blodgrupper när de kommer som patienter. Personalen kan då rekommendera dem att bli blodgivare och dessutom vända sig till personens syskon som kanske också har den ovanliga blodgruppen.
Nicholas Holthuis berättar om en mycket ovanlig blodgrupp som finns i Norrland. Där har en hel släkt med blodgruppen blivit blodgivare.
- Det har hänt att det har funnits personer i Japan med den här ovanliga blodgruppen som har behövt transfusion. Då har man fått plocka in den norrländska familjen och tappat dem på blod som man sedan har skickat till Japan.